Transcript rekommendation av största båtstorlek i skeppsdalsströms

REKOMMENDATION AV
STÖRSTA BÅTSTORLEK I
SKEPPSDALSSTRÖMS
SMÅBÅTSHAMN
RAPPORTEN ÄR SAMMANSTÄLLD 2011
Per-Yngve Nygren
2011-12-01
Denna rapport utgör en sammanställning och en värdering av två (2) utlåtanden beträffande största lämpliga
storlek för fritidsbåtar i Skeppsdalsströms småbåtshamn.
2011-12-01
Sida 2 av 8
Innehållsförteckning
Uppdragets omfattning samt hamnens geografiska placering och utformning...................... 3
Uppdraget ...................................................................................................................................................... 3
Hamnens geografiska placering ............................................................................................................ 3
Brygganläggningens utformning .......................................................................................................... 3
Brygganläggningens förankring............................................................................................................ 4
Kommentarer angående Anders Ericsons ”Analys Skeppsdalsströms Hamn” ....................... 6
Kommentarer angående utlåtande från Roger Alm, Pampas Marina AB .................................. 7
Diskussion beträffande de två rekommendationerna ...................................................................... 7
Rekommendation ............................................................................................................................................ 7
Friskrivning ....................................................................................................................................................... 8
Leverans .............................................................................................................................................................. 8
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
2011-12-01
Sida 3 av 8
Uppdragets omfattning samt hamnens geografiska placering och utformning
Uppdraget
Nygrens Ingenjörsfirma AB (NIAB) har av Skeppsdalsströms Samfällighetsförening GA:7
genom Johan Aaserud (Hamnansvarig) erhållit uppdraget att genomföra en sammanställning av tidigare erhållna utlåtanden och rapporter beträffande större fritidsbåtar i
Skeppsdalsströms hamn samt att formulera en sammanfattande rekommendation som
kan utgöra en framtida policy för hamnen beträffande största rekommenderade båtstorlek. Denna sammanställning och rekommendation är endast gjord ur ett strikt tekniskt
perspektiv dvs. ingen hänsyn har i detta arbete tagits till andra mer subjektiva åsikter.
Hamnens geografiska placering
Skeppsdalsströms Samfällighets Hamn GA:7 är naturskönt placerad på Värmdö mitt i
Skeppsdalsström mellan Värmdölandet i norr och Södra Lagnö i söder. På land finns en
parkering som rymmer ett fyrtiotal bilar, en liten hamnvaktarstuga, en stig med tillhörande ramp. Det bör i detta sammanhang noteras att hamnen ligger direkt under starkströmsledningen som korsar Skeppsdalsström (VSV – ONO), samt att hamnen är placerad i den smalaste passagen i Skeppsdalsström.
SKEPPSDALSSTRÖMS HAMN
Hamnens position är N 59˚ 17´46,32´´ O 018˚ 28´21,39´´.
Brygganläggningens utformning
Brygganläggningen består av tre flybryggor (A, B och C), vilka är utlagda vinkelrätt mot
strandlinjen, dessa är förbundna med två mellanbryggor (AB och CB), parallellt med
strandlinjen, enligt bilden och skissen nedan. Bryggorna A – C är försedda med Ybommar för förtöjning av små och medelstora fritidsbåtar. Till hamnen hör även en
mindre jolleramp för jollar och roddbåtar. Totalt rymmer hamnen ca 80 fritidsbåtar och
ca 15 roddbåtar eller jollar. Tre båtplatser har tillgång till förtöjningsboj (en vid brygga
A och två vid brygga C) vilka är förankrade med en bojsten om ca 1,1 ton torr vikt.
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
2011-12-01
Sida 4 av 8
Skeppsdalsströms Hamn sedd från luften, notera även kraftledningarna.
Flytbryggorna är av typen trä- och betongpontoner, dvs. en bärande ramkonstruktion i
trä med ett ovanliggande trädäck, vid vilken öppna flytkroppar i betong är bultade. Flytkropparna består av en mot sjöbotten öppen ”låda” i armerad betong som innehåller
flytmaterialet i form av cellplastskivor. På toppen av ramkonstruktionen ligger ett gångdäck i tryckimpregnerat trä. Hela flytbryggan är förankrad via grova kättingar (i original
16 mm eller grövre) som är bultade i träbryggans ramkonstruktion och sedan infästa i
bojstenar på sjöbotten. De olika flytbryggsdelarna är även de sammankopplade med
kättingar. Mellan de sammankopplade bryggorna är ”landgångar” utlagda för att medge
säker passage mellan de olika bryggdelarna. De tre bryggorna A – C är försedda med
elektricitet för belysning och har el-uttag för att kunna ge laddström till laddning av batterier eller arbete med el-handverktyg samt färskvatten för bunkring av vatten.
Brygganläggningens förankring
Brygganläggningens status framgår i detalj av rapporten ”Besiktning av Skeppsdalsströms Småbåtshamn”, NIAB 2011-12-01. Vidare framgår i rapporten även hur hamnen
är dimensionerad och vilka kättingar och bojstenar som använts för att förankra hamnen på plats i Skeppsdalsström.
Värt att notera i detta sammanhang är att gjutna betongstenar har pga. sin densitet en
vikt i vatten som är ca 40 % lägre än på land. En sten på ca 1100 kg (torr vikt) av samma
typ som används för förankring av bojar och bryggor i Skeppsdalsströms hamn har alltså endast en vikt av ca 650 kg i vatten och har därför en begränsad maximal tillåten belastning. Vidare ligger stenarna ”uppe på” botten och är alltså inte nedspolade i bottensedimentet vilket hade ökat deras tålighet. Att beräkna denna maximala belastning är
inte helt trivial då en rad faktorer spelar in som t.ex. vind, bottendjup, fria vattenytor,
sjötillstånd, eventuella marina installationer som bryggor och pirar, övrig sjötrafik m.m.
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
2011-12-01
Sida 5 av 8
AS 1
19 mm
AK 1:3
AS 2
19 mm
BS 2
CS 1
CK 2:2
BS 1
8 mm
18 mm
CK 1:2
CS 4
CS 2
CK 2:1
C 25
Spänd ovan
botten
12 mm
C
9 mm
AS 4
Ligger över
en sten
CK 1:1
13 mm
16 mm
B
BK 2:1
C 26
AK 1:2
19 mm
AS 5
12 mm
A
B 27
C 22
B 25
C 20
B 23
B 28
A 23
B 26
A 21
B 24
A 19
C 18
C 15
C 16
17 mm
C 14
BK 4:1
C 11
C 12
CS 7
16 mm
BS 4
16 mm
B 18
BK 3:1
13 mm
Skarv
18 mm
BK 6:1
B 14
C9
C 10
B 13
C7
C8
B 11
AS 10
16 mm
C6
A 13
A 14 16 mm
A 11
A 12
A9
A 10
AK 3:1
B5
C4
B3
Kättingarna
måste bytas ut.
Schakel 10 mm
AK 5:1
10 mm
BK 5:1 Gammal grov kätting.
A7
AS 13
B8
A5
AS 14
B6
Dålig fjäder
Fjäder
A3
B4
B2
B1
C2
16 mm
AS 9
AS 8
B7
Fjäder
16 mm
AK 6:116 mm
BS 5
B 10
B9
BRYGGA B INRE
C3
BRYGGA C INRE
C5
Djup ca. 5,5 m
16 mm
BS 3
AK 9:1
Skarv
B 12
16 mm
9 mm
B 15
BS 6
18 mm
CK 5:1
Kättingar bytta 2011-07-04. Lång
överlängd ca. 10 m per boj.
A 16
AK 4:1 16 mm
AS 12
B 16
11 mm
A 18
A 15
AS 6
10 mm
B 17
8 mm
CK 6:1
CS 8
A 20
A 17
AS 7
B 19
CK 3:1
CS 5
C 13
A 22
B 20
18 mm
CK 4:1
A 24
B 21
Skaver mot
flytblock
Skada på
betongkista
A1
BRYGGA A INRE
CS 6
A 26
BRYGGA A YTTRE
C 24
B 22
C 17
AK 1:1
B 29
BRYGGA B YTTRE
C 19
BRYGGA C YTTRE
C 21
16 mm
16 mm
AK 2:1
BK 1:1
A 25
C 23
AS 3
13 mm
AK 2:2
m
20 mm
18
CS 3
AK 5:2
16 mm
A8
A6
Djup ca. 5,5 m
Dålig fjäder
A4
AS 11
Dålig schackel
A2
16 mm
AK 11:1
C1
CK 9:1
0 mm
16 mm
CK 9:2
16 mm
MELLANBRYGGA CB
0 mm
MELLANBRYGGA AB
CX
AK 10:1
CK 8:2
16 mm
16 mm
CK 8:1
CS 10
16 mm
BK 8:1
12 mm
CK 7:1
GRIND
BK 7:1
16 mm
AK 8:1
AK 7:1
Dålig schackel
16 mm
Skaver mot
flytblock
CS 9
BS 8
Skarv
BS 7
JOLLERAMP
Skissen ovan visar hur hamnen är förankrad och den status som kättingar m.m. hade vid inspektionstillfället sommaren 2011.
Båten
Vikt i ton
0,2
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
6,0
Bojstenens vikt i vatten
Utsatt läge
Skyddat
läge
200 Kg
200 Kg
300 Kg
300 Kg
450 Kg
600 Kg
900 Kg
150 Kg
150 Kg
200 Kg
200 Kg
300 Kg
400 Kg
600 Kg
Kätting
Utsatt läge
10 mm
10 mm
11 mm
11 mm
13 mm
16 mm
16 mm
Skyddat
läge
9 mm
9 mm
11 mm
11 mm
11 mm
13 mm
13 mm
Tabellen ovan utgör exempel på de normvärden försäkringsbolagen brukar använda avseende sina
rekommendationer för val av kätting och bojsten vid förtöjning av båtvid boj.
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
0 mm
2011-12-01
Sida 6 av 8
Bilden visar en av bojstenarna som förankrar pontonbryggorna och hur dessa ligger i princip helt
”uppe på” botten.
Kommentarer angående Anders Ericsons ”Analys Skeppsdalsströms Hamn”
Anders Ericson angriper frågeställningen på ett mycket teoretiskt sätt baserat på matematiska formler och branschnormer som är tillämpligt vid exempelvis nyanläggning av
fritidsbåtshamnar. Hydrologiska och metrologiska data har använts för de fortsatta beräkningarna. Ericson konstaterar i sitt resonemang beträffande vindriktningar, vinhastigheter och våghöjder att kraftigare stenar borde användas under alla omständigheter
för att säkerställa säker förtöjning av en större båt i hamnanläggningen.
Vidare konstaterar Ericsson följande argument mot att förtöja en stor båt i hamnen:
1. Om antagen vind för generering av vågor i V-O riktnig är 20 m/s så är vågorna inne i
hamnområdet för höga. Generellt gäller därför stor risk för materiella skador.
2. Beräkning med antagande maxvind med 20 m/s från SSV. En båt med längden 56 fot
kommer att äventyra positioneringen av bryggan.
3. Förankringen av segelbåten kommer att fungera som en extra förankring av brygga
C. Osymetriska kraftfördelning för bryggförankringen är mycket svårbedömbar.
4. Dynamiska krafter orsakade av det stora vindfånget från segelbåten vid SSV vindar
är svårberäknade. Stora rörelser och krafter från segelbåten kan riskera att skada
omgivningen som båtbrygga, båtar och Y-bommar.
5. Vattenvariationer på platsen för båthamnen är inte känd. Djupgående mått på segelbåt kan komma i konflikt med vattendjupet inne i hamn.
6. Manöver- och säkerhetsutrymme för en så stor segelbåt kräver stort plats invid
bryggan.
7. Beräkningen av förankringskrafter för brygga C med en blandning av M & S båtar vid
Y-bommar tyder på att den allmänna förankringen med betongankare bör ses över.
Speciellt gäller detta om en ännu större segelbåt skall förtöjas vid båtbryggan.
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
2011-12-01
Sida 7 av 8
8. Med tanke på riskerna för materiella skador borde detta vara en fråga att diskutera
med försäkringsbolaget.
Gjorda beräkning bygger på antagande för en viss vindhastighet vilket givetvis ger utrymme för en hel del osäkerhet. Skulle båthamnsföreningen ändå besluta sig för att låta
den större segelbåten förankras vid bryggan enligt förslag borde först försäkringsbolaget kontaktas för att diskutera frågan.
Kommentarer angående utlåtande från Roger Alm, Pampas Marina AB
Roger Alm som är väl förtrogen med platsen kommenterar förtöjning av större båt i
hamnen med att den kommer att utgöra en ytterligare förtöjning av bryggarrangemanget vilket överensstämmer med Ericsons kommentar även denne för resonemanget ytterligare vidare och beskriver risken för en snedbelastning av brygga C. Förslaget att vända
på båten för att få förstäven mot den potentiellt farligaste vindriktningen är sannolikt en
mycket välgrundad rekommendation.
Diskussion beträffande de två rekommendationerna
Det torde stå utom allt rimligt tvivel för att kunna förtöja en båt säkert i hamnen med de
i detta sammanhang beaktade dimensionerna måste förstärkningar ske av förankringen
av hamnen i allmänhet och avseende brygga C i synnerhet. Brygga C:s bojstenar skulle i
så fall behöva kompletteras med ytterligare stenar i OSO, sannolikt minst en per befintlig sten vidare bör dessa spolas ner i bottensedimentet för bättre fäste. Bojen vid den
aktuella förtöjningsplatsen skulle behöva flyttas längre ut ca 5-8 meter från bryggan och
kompletteras med ytterligare två (2) 1,1 tons stenar som även de bör spolas ner i bottensedimentet. Dessutom bör båten akterförtöjas mot brygga C för att i likhet med Roger
Alms resonemang minska påkänningarna. Avslutningsvis skulle det sannolikt vara lämpligt att ta bort Y-bommarna på denna förtöjningsplats och säkerställa att långa förspring
kan anordnas för att minimera hårda stumma ryck i bryggan då båt och brygga kommer
ur fas pga. sjöhävning. Manövreringen för att i lite hårdare väder kunna åstadkomma en
akterförtöjning vid brygga C så nära strandlinjen är inte helt trivial.
Dessa förstärkningsåtgärder till trots utgör förtöjning av båtar i denna storlek en markant större påkänning på hamnanläggningen i sin helhet.
Rekommendation
Mot bakgrund av de ovan framförda argumenten för och emot att förtöj en större fritidsbåt i hamnen kan följande anföras:
För att kunna förtöja denna typ av båt i hamnen måste omfattande förstärkningar av
hamnen göras.
NIAB, Nygrens Ingenjörsfirma AB
Org.nr. 556620-5604
Mobil 070-7186417
Häckvägen 7
132 43 Saltsjö-Boo
Skeppsdalsströms Hamn vid Mörtviken, Värmdö
Layout av marina
Skeppsdalsströms Hamn
Utvärdering, förankring av
segelbåt med boj vid brygga C
Båtdimensioner: längd och bredd
17,5 x 4,73 m, djupgående 2,75 m
vikt ca 20 ton
Befintlig segelbåt med
en längd på ca 13,5 m
Samtliga båtar med undantag för
större segelbåt är förankrade med Ybommar vid brygga
Antar att båtbrygga C är en s.k.
helbetongbrygga med ca måtten
LxB = 3x48 m
Fråga – kan en ännu större segelbåt
än den visad på bild förankras vid
brygga C?
Skeppsdalsströms Hamn vid Mörtviken, Värmdö
Sjökort av marina med omgivningar
Skeppsdalsströms Hamn
Vindgenererade vågor
Längsta stryklängd med
vind från VNV ca 4,8 km
Anta att vinden från SSV alt. OSO är
ca 20 m/s på 10 m höjd.
Största signifikanta våg Hs skulle
kunna bli ca 0,8 m
Största uppskattade vågor inne i
hamnområdet ca 0,75 m
Vågdämpare saknas i båda riktningar
varför vågor inne i hamnområdet kan
bli så höga som 0,7 – 0,8 m
Största rekommenderad signifikant
våg inne i hamn ca 0,3-0,35 m !!
Farligast vind från SSV
Längsta stryklängd med
vind från OSO ca 2,4 km
Vind som påverkar förtöjning av
brygga C och båtar
Dimensionerande vind för förankring
av segelbåt kommer från SSV. Ingen
hänsyn tas till vågutbredning då
stryklängden för vindar är obefintlig i
SSV riktning.
Skeppsdalsströms Hamn vid Mörtviken, Värmdö
Förankring av brygga C
Skeppsdalsströms Hamn
Förankringskrafter enbart av vind
från SSV
Förenklad modell för beräkning av
krafter som verkar på ankare och
kätting.
Normalt så råder det ett komplext
samband mellan vind och vågor samt
angreppsvinkeln för dessa.
Förankringskraften av storlek att ta
hänsyn till finns i Xwind riktning.
Varje enskild förankring borde ha en
torrvikt på ankare av ca 1,5 ton.
Dimensionerade vind från SSV antas
till 20 m/s mätt på 10 m höjd. Med en
reduktionsfaktor på 0,8 blir vinden ca
18 m/s invid båtar & brygga
I denna beräkning tags inte hänsyn till
stor segelbåt L=45 fot
Skeppsdalsströms Hamn vid Mörtviken, Värmdö
Förankring av stor segelbåt med boj vid brygga C
Skeppsdalsströms marina
Förankringskraft på stor segelbåt
L= 56 fot
Förenklad modell för beräkning av
krafter som verkar på boj, kätting och
ankare.
Förankringen av segelbåten kommer
att fungera som en extra förankring
av brygga C !!
Förankring av segelbåten borde ha
en sammanlagd torrvikt på ankare av
ca 3 ton.
Dimensionerade vind från SSV antas
till 20 m/s mätt på 10 m höjd. Med en
reduktionsfaktor på 0,8 blir vinden ca
18 m/s invid segelbåten.
Skeppsdalsströms Hamn vid Mörtviken, Värmdö
Slutsats
Argument mot förankring av båt med 56 fots längd vid brygga C:
1. Om antagen vind för generering av vågor i V-O riktnig är 20 m/s så är vågorna inne i hamnområdet för höga. Generellt gäller därför stor risk för
materiella skador.
2. Beräkning med antagande maxvind med 20 m/s från SSV. En båt med längden 56 fot kommer att äventyra positioneringen av bryggan.
3. Förankringen av segelbåten kommer att fungera som en extra förankring av brygga C. Osymetriska kraftfördelning för bryggförankringen är mycket
svårbedömbar.
4. Dynamiska krafter orsakade av det stora vindfånget från segelbåten vid SSV vindar är svårberäknade. Stora rörelser och krafter från segelbåten kan
riskera att skada omgivningen som båtbrygga, båtar och Y-bommar.
5. Vattenvariationer på platsen för båthamnen är inte känd. Djupgående mått på segelbåt kan komma i konflikt med vattendjupet inne i hamn.
6. Manöver- och säkerhetsutrymme för en så stor segelbåt kräver stort plats invid bryggan.
7. Beräkningen av förankringskrafter för brygga C med en blandning av M & S båtar vid Y-bommar tyder på att den allmänna förankringen med
betongankare bör ses över. Speciellt gäller detta om en ännu större segelbåt skall förtöjas vid båtbryggan.
8. Med tanke på riskerna för materiella skador borde detta vara en fråga att diskutera med försäkringsbolaget
Gjorda beräkning bygger på antagande för en viss vindhastighet vilket givetvis ger utrymme för en hel del osäkerhet. Skulle båthamnsföreningen ändå
besluta sig för att låta den större segelbåten förankras vid bryggan enligt förslag borde först försäkringsbolaget kontaktas för att diskutera frågan.
Se bifogade rekommendationer i dokumentet - Att anlägga en båthamn.
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
MARINETEK NFB
För korrekturläsning
Att anlägga
en Marina
Marinetek NFB
anders ericson
1
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Innehållsförteckning
Rubrik
Sida
Förord .................................................................................................. 3
1. Förutsättningar
1.1 Planering av marina ..................................................................... 4
1.2 Översikt och detaljplan ................................................................. 4
1.3 Båtplan ......................................................................................... 4
1.4 MKB -miljökonsekvensbeskrivning ............................................... 4
2. Begreppsförklaring
2.1. Vind .............................................................................................. 5
2.2. Vågor och vattenstånd.................................................................. 5-6
2.3. Stryklängd .................................................................................... 6
2.4. Vågors utbredning ........................................................................ 6-7
3. Förberedande utredningar
3.1. Checklista, ny båthamn ................................................................ 7-8
3.2. När behövs vågskydd? ................................................................. 8
3.3. Fasta eller flytande vågdämpare .................................................. 8-9
3.4. När vågskydd behövs ................................................................... 9
4. Val av bryggor samt kringutrustning
4.1. Olika bryggmodeller ..................................................................... 10
4.2. Vågdämpning ............................................................................... 11
4.3. Olika vågdämpare ........................................................................ 11
4.4. Kopplingar & systemuppbyggnad av vågdämpare ........................ 12
4.5. Layout vid båtplats ....................................................................... 13
4.6. Förankringssystem för båtbryggor och vågdämpare ..................... 14-15
4.7. Bottenförhållande ......................................................................... 15
4.8. Styrkor och svagheter med flytande båtbryggor............................ 15
4.9. Förtöjning av båt........................................................................... 16
4.10. Landgångsfäste ............................................................................ 17
4.11. Landgång ..................................................................................... 17
4.12. Diverse komponenter ................................................................... 18
4.13. Installation av bryggor .................................................................. 18
4.14. Underhåll och skötsel ................................................................... 18
4.15. Handikappanpassning .................................................................. 19
4.16. Säkerhetsutrustning ..................................................................... 19
4.17. Övrigt ........................................................................................... 20
Bilaga 1, Checklista för hamnanläggning ...................................... 21
Bilaga 2, Båtförtöjning vid Y-bom ................................................. 22
Partners och underleverantörer .................................................... 23
Marinetek NFB
anders ericson
2
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Utgåva 1
Förord
En rimlig önskan har ju alltid varit att tryggt kunna förtöja sin båt utan att starka
vindar och vågor skall skada den. Att hitta ett säkert läge för en ny båtmarina är
därför en viktig grundval då både bryggor och båtar ofta representera stora
materiella värden.
Det är inte alltid lätt att finna ett naturligt skyddat läge för en ny båthamn. Hänsyn
måste i vissa fall tas till naturvärden och/eller regelverk som kan omöjliggöra valet
av en skyddad båthamn.
I vissa fall krävs investeringar i vågskydd för att säkerställa en trygg och säker
båthamn. Om vågdämpare behövs är det viktigt att det blir en rätt utformad lösning
liksom valet av dämpare.
Oberoende om hamnens yttre skydd mot vind och vågor är naturligt eller artificiellt
så finns det en del andra frågor att reda ut innan själva byggnationen kan startas.
Syftet med denna publikation är att den skall fungera som stöd och hjälp för
båtklubbar, kommuner m fl. som planerar att bygga en marina. Även om
båthamnen redan finns etablerad och behöver förändras på något sätt så är det
viktigt att kontrollera konsekvenserna av planerade ändringar.
Vi på Marinetek NFB står givetvis gärna till förfogande för ytterligare rådfrågning.
Högsäter i februari 2011
Marinetek NFB
anders ericson
3
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
1. Förutsättningar
Kortfattat berör vi nedan några viktiga områden som bör beaktas innan
uppstarten av ett nytt hamnprojekt. Det finns en hel del litteratur på
marknaden som mera djupgående beskriver hur man planerar, projekterar
och bygger en hamn för fritidsbåtar.
1.1
Planering av marina
En viktig förutsättning vid planläggningen av en ny båthamn är att först
stämma av med sin kommun vad gäller aktuella behov och önskemål.
Kanhända finns det redan planer för satsningar inom fritidssektorn.
Länsstyrelsen är en annan instans som också står för tillståndsgivningen.
Formerna för planering och utnyttjade av vatten- och markområden finns
reglerade i Plan- och Bygglagen (PBL) samt Miljöbalken (MB).
1.2
Översikts- och detaljplan
Som vägledning innan beslut fattas tas en översiktsplan fram som beskriver
planerad användning av mark- och vattenområden. Översiktsplanen är ett
första utkast/förslag och är därför inte bindande.
I nästa steg upprättas en detaljplan med syftet att undvika framtida
konflikter inom områden som trafikplanering, grannrättsliga tvister,
miljösynpunkter etc.
I samarbete med kommunen upprättas en detaljplan för prövning och
godkännande av olika instanser såsom statliga och kommunala
myndigheter, organisationer etc.
1.3
Båtplan
I båtplanens checklista beskrivs inventeringen av båtplatsbehov, planerade
investeringar, beskrivning av anläggningen faciliteter samt båtföreningens
administration etc.
Omfattningen av planen är beroende av om flera kommuner är inblandade i
beslutsprocessen.
1.4
MKB - miljökonsekvensbeskrivning
Kontakta alltid din kommun för att rådgöra hur ni skall hantera en MBK.
Normalt skall det alltid upprättas en MBK vid etablering av fritidsbåthamnar.
Marinetek NFB
anders ericson
4
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
2. Begreppsförklaringar
För att underlätta förståelsen av olika facktermer i den fortsatta texten ger vi
här en kortfattad beskrivning av dessa.
2.1
Vind
Vindrosen i figuren nedan visar vindriktningsförhållandena på 10 meters
höjd. Vindriktningen anger den
riktning varifrån vinden
kommer. I fig.1 kan vi se att
den vanligast förekommande
vindriktningen är västlig.
Vindhastigheten anges i m/sek.
Den metrologiska vindstyrkan
korrigeras med tanke på miljön
runt omkring hamnen.
Korrektionsfaktor som används
på angiven vindstyrka från
SMHI är beräkningsgrundande
för hamnanläggningen.
Dimensionerande vind är
medelvinden mätt på 10 m
höjd under 10 min.
2.2
Fig. 1
Vågor och vattenstånd
Att vågor kan skapa problem i hamnen är välkänt. Normalt sätt så skiljer
man på vågor som genereras av vind och vågor som skapas av fartyg.
Våghöjd definieras som det vertikala avståndet mellan dal och topp, fig. 2.
Perioden för en våg är den tid det tar för vågen att passera en viss punkt.
L
Lugn vattennivå
amplitud
H
D
Fig. 2
Definition: L= våglängd
H= våghöjd
Hs= signifikant våghöjd (ett medelvärde)
Ht= transmitterad våghöjd (efter vågbrytare)
T= tiden mellan två vågtoppar
Stryklängd= den fria längden där vinden kan blåsa upp vågor
Marinetek NFB
anders ericson
5
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Vattenståndet varierar med hög- och lågtryck samt riktning och hastigheten
för vinden. De normala variationerna med historiska data för olika nivåer
kan köpas från SMHI.
HHW = högsta högvatten som uppmätts
MLW = medelvärdet av årens högsta högvatten
MW = medelvattennivån
MLW = medelvärdet av årens lägsta lågvatten
LLW = lägsta lågvatten som uppmätts
2.3
Stryklängd
Stryklängden definieras som den fria sträcka över vattenytan som vinden
blåser och genererar vågor. För att beräkna den effektiva stryklängden Fe
delas vattenområdet upp i två sektioner om vardera 42° på var sin sida om
den högst uppmätta vindriktningen, fig. 3. Avståndet till närmaste landfäste
beräknas med 6° intervall.
Fig. 3
Effektiv stryklängd
2.4
[km]
Vågors utbredning
Vågornas utbredning när de når ländområden är beroende av flera faktorer
som hinder och olika typer av friktion. Ute till havs är våglängderna långa
och vågorna rör sig med stor hastighet in mot land.
Marinetek NFB
anders ericson
6
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Diffraktion uppkommer när vågorna passerar förbi öar och uddar. Dessa
vågor ändrar riktning vid passagen av olika hinder.
Refraktion uppstår då alstrade vågor på djupt vatten kommer in i grundare
områden, se fig. 4. Refraktion ger upphov till kortare våglängder och högre
våghöjder om vattendjupet de passerar är mindre än halva ursprungliga
våglängden.
L1
L
Lugn vattennivå
D= ½ L
Fig. 4
Reflektion uppträder när vågen möter en reflekterande vägg, vilket medför
att våghöjden ökar när de inkommande och reflekterande vågorna möts.
Vid långa våglängder L i fig. 4 som alstras på djupt vatten används breda
och djupa vågdämpare som exempelvis Marinetek’s Breakwater 4300K
eller NFB’s typ 180.
För korta våglängder L1 i fig. 4 som uppstår på grunt vatten används breda
och medeldjupa pontoner av typ Marinetek’s Breakwater 2700 eller NFB’s
typ 100.
3. Förberedande utredning
För att lyckas med sin investering i den nya marinan är det som alltid värt
att göra noggranna utvärderingar. Besluten som skall fattas ger ju ofta
upphov till större ekonomiska åtaganden.
I följande avsnitt ger vi en något djupare insikt i vad som är väsentligt vid
utvärderingen och val av utrustning.
3.1
Checklista ny båthamn
Ju mer fakta som finns tillgänglig om den påtänkta platsen för marinan
liksom behovet av båtplatser och bryggor ju enklare blir jobbet för alla
inblandade parter.
För oss som leverantör blir det givetvis mycket lättare att beräkna och
dimensionera lämpliga lösningar.
Marinetek NFB
anders ericson
7
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Vi har tagit fram en checklista som täcker det mesta som vi bör veta för att
säkert kunna fastställa lämpliga bryggor för båtarna men också att göra rätt
val av vågdämpare om sådana behövs. Se sid. X.
3.2
När behövs vågskydd?
Innan man kan svar på frågan om det behövs vågdämpare eller inte så
måste man fastställa vilken våghöjd som kan tillåtas i hamnen. Vanligtvis så
brukar man rekommendera en högsta signifikant våghöjd av Hs= 0,3 m. I
vissa exceptionella fall kan enskilda vågor på 0,5 m accepteras inne i
hamn.
I fig. 5 visas sambandet
mellan vindhastighet
och effektiv stryklängd
som ger Hs= 0,3 m. Vid
en vind på 15 m/s och
en stryklängd på cirka
500 m så skulle det
behövs ett vågskydd.
Man bör även beakta
läverkan, beskaffenhet
på botten, vattendjup
etc. Dessa faktorer
påverkar de ursprunglig
vågens energiinnehåll.
Vid Hs större än 0,3 m
rekommenderas
vågdämpare.
Fig. 5
3.3
Fast eller flytande vågdämpare
En stenpir ett bra alternativ för att dämpa mycket långa våglängder. Att
bygga en stenpir kräver dock stora volymer med sprängsten speciellt om
det är på djupt vatten den skall anläggas. Tillgången på sten liksom
transportmöjligheter och kostnader bör beaktas noggrant innan beslut fattas
om byggnation.
Fig. 6
Marinetek NFB
anders ericson
8
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
En helbetongponton fig. 7 är mycket lämplig att använda vid medelånga
och långa vågor. Pontonerna dämpar våglängder på upptill 15-20 m med en
signifikant vågperiod av max 3,5 sek. Största stryklängd är 6 km.
Några fördelar vid valet av flytande vågdämpare:
Byggtiden blir mycket kort
Rörlighet – hamnen kan relativt enkelt ändras i sin layout
Kostnaderna blir relativt låga speciellt vid stora vattendjup
Det ekologiska systemet påverkas obetydligt
Fig. 7
3.4
När vågskydd behövs
Vågskyddet bör i möjligaste mån placeras så att det möter den farligaste
vindriktningen – se fig. 8. Hamninloppet får inte sammanfalla med den
dominerande vindriktningen utan skall underlätta infarten vid svåra
väderförhållanden
Reflekterande ytor mot vertikala väggar som vågskydd, pirar etc. bör
undvikas i inloppets närhet. Om möjligt anläggs skydd som förhindrar
vågreflektion in i hamn.
Vid kuster där materialvandring på botten kan förekomma bör vågbrytaren
ligga på sådan djup att vågorna inte påverkar bottenskiktet.
Fig. 8
Marinetek NFB
anders ericson
9
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4. Val av bryggor samt kringutrustning
Olika syften och behov kräver skilda brygglösningar. Marinetek NFB har
lång erfarenhet av att bygga lösningar för både små och stora behov.
Nedan beskriver vi några av våra modeller.
4.1
Olika bryggmodeller
Specialbryggor
På bilden visas en stor badponton med både sim-,
hopp- och barnbassänger. Andra exempel på
flytande lösningar är pontoner med byggnader,
broar etc.
Skräddarsydda lösningar efter kundens behov.
Bad- & småbåtsbryggor
Denna typ av brygga är för mindre krävande miljöer
som offentliga badplatser eller privata bad- och
båtplatser. Flytkroppar av plast alternativt gjutna i
betong. Bryggor med plastpontoner bör plockas
upp under vintern.
Längd & bredd: Anpassas efter behov
Trä- & betongbryggor
Denna bryggtyp används mest i marinor som är
utsatt för mindre vind- och vågbelastningar.
Bryggan kan utrustas med Y-bommar.
Konstruerad med tåliga pontoner mot istryck.
Längd: Kontinuerlig längder fån min. 13,5 m
Bredd: 1,7 ; 2,1 ; 2,4 ; 2,5 ; 3,0 m
Helbetongbryggor
Denna bryggtyp används mest i båthamnar som är
utsatt för större vind- och vågbelastningar. Bryggan
används också som vågdämpare och kan utrustas
med Y-bommar. Konstruerad för att tåla istryck.
Modullängd: 10,0 ; 12,5 ; 15,0; 17,5 ; 20,0; 22,5 m
Bredd: 2,4 ; 3,0 m
Vågdämpare
Denna bryggtyp är speciellt framtagen för att
fungera som vågdämpare på djupa vatten med
långa våglängder. Bryggan kan utrustas med Ybommar. Konstruerad för att tåla istryck.
Modullängd: 10,0 ; 12,5 ; 15,0; 17,5 ; 20,0; 22,5 m
Bredd: 2,4 ; 3,0 ; 4,0 m
Fig. 9-13
Marinetek NFB
anders ericson
10
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.2
Vågdämpning
Marinetek har ägnat mycket tid och resurser åt att utveckla vågdämpare för
krävande marina miljöer. Teoretiska beräkningar kombinerat med tester i
laboratorier och fältförsök har varit styrande för utveckling mot allt
effektivare vågdämpare.
Marinetek är den enda tillverkaren av vågdämpare som tagit fram diagram
för vågdämpning för sina olika pontoner.
Vågdämparen minskar våghöjden genom att direkt avleda en del av
vågenergin. De viktigaste tekniska parametrarna är bredd, längd, vikt samt
bryggans tröghetsmoment för att uppnå maximal dämpningskapacitet.
Förbindelsen eller kopplingarna mellan pontonerna är flexibla men har
tillräcklig styvhet för att vågbrytaren skall arbeta som en kontinuerlig enhet.
Den signifikanta
våghöjden i marinans
bassäng bör vara
mindre än 0,3 m. Att
välja rätt vågbrytare
kräver därför en
detaljerad studie av
platsen och rådande
förhållande för den
planerade marinan.
Flytande vågdämpare
har varit i bruk sedan
tidigt 80-tal.
Fig. 14
4.3
Olika vågdämpare
Helbetongbryggan används som både båtbrygga
och vågdämpare för mindre krävande vågmiljöer.
Den relativa låga höjden på bryggan gör att den
passar bäst för applikationer med korta våglängder
och på grunt vatten.
Helbetongbrygga med vingar används i huvudsak
som vågdämpare för mycket krävande vågmiljöer.
Båtförankring på bryggans läsida kan förekomma.
Den höga höjden på bryggan gör att den passar
bäst för applikationer med långa våglängder och på
djupare vatten.
Fig. 15 & 16
Marinetek NFB
anders ericson
11
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.4
Kopplingar och systemuppbyggnad av vågdämpare
En av de viktigaste komponenterna i ett vågdämparsystem är kopplingarna
som länkar samman sektionerna av betongpontoner. Vajerkopplingarna kan
bli utsatta för mycket stora både statiska och dynamiska påkänningar.
Förbindelsen mellan pontonerna är flexibla men måste ha tillräcklig styvhet
för att vågbrytaren skall kunna fungera som en kontinuerlig enhet. Se fig. 17
Vajerkopplingen är
infettad och kapslad.
Kraftig stötdämpare
av gummi i skarven
mellan pontonerna.
Fig. 17
Beroende på storlek av vågdämpare så finns det mellan 4 till 6 kopplingar
per pontongavel. Alla kopplingar förspänns till ett givet moment vid
monteringen av bryggan. Varje koppling kommer att utsättas för både dragoch tryckpåkänning, se fig. 18. Om ett
vajerbrott mot förmodan skulle inträffa
så är det relativt enkelt att byta ut
kopplingen.
Dominerande vindoch vågriktning
Läsida
Nästa viktiga element i ett vågdämparsystem är förankringen av bryggan.
Förankringen består vanligtvis av kätting
med betongvikter. Kättingarna är de
som skall ta upp och fördela
påkänningarna på bryggan.
NFB har gjort dataanalyser av kraftfördelningen på förankringarna vid olika
vind- och vågscenarior.
Vindsida
Utförda beräkningar
Kopplingar
Kopplingar
Det är komplexa samband som råder vid
beräkningar av påkänningar för sammankopplade pontoner. Beräkningarna som
verifieras på plats eller i labbmiljö. Några
punkter som kontrollerats:
Angreppsvinkel för vind och vågor
Tryck och drag på kopplingar
Kraftfördelning på kätting
Fig. 18
Marinetek NFB
anders ericson
12
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.5
Layout av marina
Manöverutrymmet i marinan är en säkerhetsfråga. Undersök därför
noggrant vilka båttyper och storlekar av M och S som är aktuella för den
planerade marinan. Det är mycket viktigt att det finns ett säkerhetsavstånd
för manövrering inne i marinan. Rekommenderade distanser mellan
förankrade båtar, kajer och bryggor kan ses i fig. 19.
Fig. 19
Rekommenderade
Y- bommar för olika
båtstorlekar.
Av tabell framgår
också vilka c-c mått
som gäller mellan ybommar för olika
båtstorlekar.
Mer information om
Y-bommar se bilaga
sida 22.
Fig. 20
Några korta råd om
vad som gäller när
man förtöjer sin båt
vid Y-bommar.
Fig. 21
Marinetek NFB
anders ericson
13
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.6
Förankringssystem för båtbryggor och vågdämpare
Förankring av marinor måste alltid planeras individuellt. Vid varje nytt fall
tas hänsyn till stryklängd (fetch), vind och vågdata. Likaså har
båtförtöjningar med bommar eller bojar stor påverkan på förankringen vid
bryggan.
Vågkrafterna uppträder olika beroende på om båtarna har förankrats eller
inte vid bryggan. Det vanligaste sättet att förtöja båtarna vid bryggan är
med Y-bommar vilket ger upphov till kontrollerad fördelning av kättingkrafterna.
Är inga båtar förtöjda vid bryggan som är mest vanligt för vågdämpare så är
krafterna mer jämt fördelade på respektive förankring.
Isförhållande på platsen för en ny marina undersöks noggrant. Marinetek’s
pontoner är konstruerade för att klara av statisk istrycket för nordiska
förhållanden. Om isen är i rörelse s.k. dynamisk påkänning måste man först
säkerställa att en utplacering av pontoner är möjlig.
Förankring av flytande pontoner/bryggor är av tradition gjord med kätting
och betongankare. Kätting rekommenderas för vattendjup ned till 30 m.
Pontoner/bryggor som är förankrade med kätting tillåter rörelser i både
vertikal- och horisontalled.
Kättingens längd skall vara minst 3 gånger vattendjupet, dock ha minst en
längd av 15 meter/ankare.
Seaflex har utvecklat ett förankringssystem som arbetar progressivt med
dämpningen av förtöjningskrafterna. Detta kan vara ett alternativ till kätting.
Systemet som har en lång livslängd är också en konkurrenskraftig lösning
vid marinor som har tidvatten och/eller stora vattendjup, se fig. 22.
Fig. 22
Kontroll och justering. Efter den första säsongen och vintern behöver
bryggförankringen justeras då en del ankare kan ha förflyttat sig.
Marinetek NFB
anders ericson
14
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Ankare av betong fig. 23 är den mest använda typen av förankring mot
sjöbotten. Ankaret anFig. 23
passas till beräknad
belastningen för respektive kätting samt hänsyn
tas också till bottens
beskaffenhet. Det är
viktigt att ankaret får
penetrerar ytskiktet på
sjöbotten vilket förbättrar
dess greppförmåga. Ankarets ”greppfaktor” relativt dess vikt varierar
beroende på bottenskiktet. För botten av morän och lera gäller greppfaktor
ca 2-4 ggr ankarvikten, för porös botten 0,5 -1 ggr ankarvikten.
Att beakta - betongankare på land väger bara ca 60 % av ursprunglig vikt
när den ligger på sjöbotten.
4.7
Bottenförhållanden
Bottenförhållanden kan variera både vad gäller dess beskaffenhet och
djup. För att uppnå en säker förankring av bryggan görs först en inventering
på platsen för båthamnen. Bestäm samtidigt bottendjup liksom variationer
vid hög- och lågvatten. Observera även hinder som stora stenblock eller
dylikt.
4.8
Styrkor och svagheter med flytande båtbryggor
Några styrkeposter
Anpassning till vattennivån oberoende om det är hög- eller lågvatten
Fribord är alltid densamma oberoende av nivåhöjder på vattenytan
Y-bommarna som integrerad del av bryggan gör att krafterna för
förankring av bryggan fördelas jämnare
Rörlighet – hamnen kan relativt enkelt ändras i sin layout
Det ekologiska systemet påverkas obetydligt
Lång livslängd & lite underhåll
Några svagheter
För klent dimensionerad bryggförankring kan medföra att bryggan
flyttar sig
Att kunna motstå svåra isförhållanden
Marinetek NFB
anders ericson
15
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.9
Förtöjning av båtar
I Marinetek’s sortiment finns det i huvudsak två typer av Y-bommar - enkla
och lätta bommar fig. 24-26 samt större och gångbara varianter fig. 27.
Båtbommar har funnits på marknaden i mer än 40 år. Det är den
förtöjningsmetod som är mest vanlig i dag. Några fördelar med Y-bommar:
Följer vattennivån, eliminerar slackande förtöjningar
Båten förtöjas närmare bryggan, underlättar på och avstigning
Båtarna förtöjas tätare, ökar antalet båtplatser i hamnen
Avståndet mellan parallellgående bryggor kan minskas
Båtbommarnas placering anpassas till båtarnas bredd
STD bommen
NFB’s enklaste bom för måttlig belastning
Finns i bomlängderna: 4-6, 7, 8, 9-10 & 12 m
Flytkroppar: 60, 100, 120 l med 1-3 kroppar/bom
NFB bommen
En enkel bom för medelmåttlig belastning
Finns i bomlängderna: 4-6, 7-8, 8, 10 & 12 m
Flytkroppar: 130, 180 l med 1-4 kroppar/bom
Gångbar båtbom
Bom med trätäckning för stor belastning
Finns i bomlängderna: 4-6, 7-8, 9-10 & 12 m
Gångbredd: 0,5 m
Flytkroppar: 250, 375 l med 1-3 kroppar/bom
Dubbelbom med sträckmetall
Bom som tål mycket stor belastning
Finns i bomlängderna: 5, 6, 7, 8, 10 & 12 m
Gångbredd: 0,45 eller 0,6 m
Flytkroppar: Rotationsgjutna 375 l
Fig. 24-27
Marinetek NFB
anders ericson
16
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.10
Landgångsfäste
Landgångsfästet måste vara ledat så att det lätt kan uppta rörelser i både
höjd- och sidled. Se fig. 28-30.
Landgångsfäste
Valfri infästning mot land med kätting eller med fast
bakstycke. Alternativt finns det glidklossar i nylon
som är tysta och lätta att byta ut.
Fig. 28-30
4.11
Landgångar
Marinetek har många varianter av landgångar att välja på i både standard
eller i specialutförande. Se fig. 31-34.
Landgångar
NFB’s mest sålda landgångar har helsvetsad stålram
som varmförzinkats. Däck av tryckimpregnerat virke.
Landgångar helt i tryckimpregnerat virke finns som ett
alternativ.
Bärande räcke i metall eller tryckimpregnerat virke.
Som tillval finns exempelvis:
Svängplåtar, övergångsflikar och styrplåtar för att
utjämna nivåskillnader och rörelser mellan brygga
och landgång.
Fig. 31-34
Vinkeln på landgången bör vara maximalt 1:5. När man väljer landgång
måste även hänsyn tas till bärigheten på landgången.
Marinetek NFB
anders ericson
17
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.12
Diverse komponenter
NFB har komponenter och detaljer som förenklar båtlivet på och omkring
bryggan för en mängd olika ändamål. Se fig. 35-38.
Beslag, servicestolpe, stegar för att
nämna några…
Beslag som pollare, cleat, schackel etc. finns att
tillgå i en mängd varianter.
Typgodkända servicestolpar med uttag för el och
färskvatten.
Välj mellan fasta eller fällbara badstegar med steg
av tryckimpregnerat virke samt varmgalvaniserad
stålram.
Fender på metervara som skyddar båt och brygga.
Fig. 35-38
4.13
Installation av bryggor
I Marinetek’s manual finns detaljerade instruktioner hur man installerar nya
båtbryggor och vågdämpare. Några punkter som berörs i manualen:
Transport, lossning och lagring av bryggmaterial
Installation av pontoner och trädäck
Installation av bryggförankring
Båtförankringar vid brygga
Service, säkerhet och underhåll
4.14
Underhåll och skötsel
Marinetek har i punktform ställt samman en manual som beskriver hur man
sköter det periodiska underhållet av bryggor och dess kringutrusningar.
Marinetek NFB
anders ericson
18
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.15
Handikappanpassning
Bad- eller båtbryggan kan relativt lätt förändras till en handkappanpassad miljö.
Se fig. 39.
Handikappanpassning
Minimera nivåskillnader mellan kaj, landgångar och
bryggor så att åtkomligheten underlättas för rullstol,
rullator mm. Maximal lutning 1:12 eller 5°.
Fig. 39
4.16
Säkerhetsutrustning
Livräddningsstolpar och stegar är rekommenderat i slutet på varje bryggrad.
I tillägg till dessa livräddningsstolpar bör det vara en säkerhetsutrusning var
30 meter längs pontonen/bryggan. Se fig. 40 & 41.
Livräddningsposten skall innehålla
följande materiel:
Livboj med kastlina
Lös undsättningsstege (3-4 m)
Räddningshake med trekrok (5 m)
Handeldsläckare (6-12 kg pulver ABC).
Det är viktigt att räddningsposterna är märkta på
ett enhetligt och avvikande vis med reflex eller
fluorescerande färg. Då ser man utrustningen
både i svagt ljus och nattetid.
Fig. 40 & 41
Marinetek NFB
anders ericson
19
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
4.17
Övrigt
Att planera för en ny båthamn eller utbyggnad av befintlig marina kräver en
del studier och utvärderingar innan beslut kan tas inför genomförandefasen.
Marinetek NFB åtar sig på uppdragsbasis att genomföra utredningar av
olika slag samt var behjälplig vid projektering, projektledning, beräkningar
etc.
Fig. 42
Marinetek NFB
anders ericson
20
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Bilaga 1
Checklista för hamnanläggning
Båthamnens namn:
Säljare:
Ortsnamn:
Datum:
Hjälp oss att bli ännu bättre på att specif icera f örutsättningarna vid projekteringen av en
båthamn. Vid din inspektion på plats ber vi dig f ylla i uppgif terna nedan som är markerade
med blå f ält. Ditt underlag kommer att ligga till grund f ör dimensionering och anbud.
Nr Fak tauppgifter
1
Hamnområde
2
Karta över hamnområde:
Dina notering
Anmärk ning
3
Eniro, Googles etc
Sökväg
4
Annan källa
Pdf-format
5
Layout på båtbryggor / vågbrytare
Förankringspunkter
6
Foto på omgivningar närmast hamn
Topografi
7
Bottenförhållande inom hamnområde:
8
Lera eller sediment
9
Sten eller morän
10
Bottenförhållanden har
betydelse för val av
förankring.
Sand eller grus
11 Isförhållande
12 Underströmmar
13 Observationer från:
14
Båtägare
15
Ortsbefolkningen
Uppgifter om vind &
vågförhållanden
16
17
Vindförhållande vid båthamn
18 Dominerande vinden över säsongen:
19
Vindhastighet m/s
20
Vindriktning
Vinddata från SMHI, DMI,
MI etc.
Värden uppmätt på 10 m
höjd i vegetationsfri
omgivning
21 Maximal vindstyrka:
22
Vindhastighet [m/s]
23
Vindriktning
24
25
Vågförhållande vid båthamn
26 Vattenytans amplitud över säsongen:
27
Signifikant våghöjd är ett
medelvärde för min och
max vågorna.
Stryklängd är den fri
sträckan för vinden att
generera vågor.
Korta / långa vågor har
olika påverkan.
Skillnad mellan min & max [m]
28 Vattendjup i hamnområdet:
29
Vid inre bryggförankring [m]
30
Vid yttre bryggförankring [m]
31 Uppskattad max. våghöjd [m]
32 Vågor från fartyg:
33
Lastfartyg, färjetrafik etc
34
35
Övrigt
36 Genomsnittlig vikt, båtar vid brygga
37 Genomsnittlig längd, båtar vid brygga
Vilken typ segel eller
motorbåtar?
38 Y-bommar
Med / utan Y-bommar
39 Kontaktperson /-er vid båthamn
40 Vattendom för aktuell område
41 Finns tillstånd för byggnation
42 Lossningsförhållanden
Närhet till ny hamn
43 Hur skall brygga /-or kopplas till land
Marinetek NFB
anders ericson
21
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
Bilaga 2
Marinetek NFB
anders ericson
22
MARINETEK NFB
Att anlägga en Marina
NFB Marinetek AB
Marinetek Group är sedan oktober 2010 ny ägare av Nordiska Flytbryggor AB. Det
nya företagets namn är NFB Marinetek AB med huvudkontor i Högsäter. NFB har
produktionsenheter i Högsäter och Mellerud samt vid Nordiska Marinbetong AB i
Oskarshamn. NFB har sedan tidigare bildat en gemensam marknadsorganisation
för sina viktigaste partners under namnet NFB Partners.
www.marinetekgroup.com; www.nordiskaflytbryggor.se; www.nfbpartners.se
Partners
Jörn Myhre AS i Norge, återförsäljare i Sandefjord ................. www.jornmyhre.no
Skjärgårdsbrygger AS i Norge, återförsäljare i Saltnes .......... www.brygge.com
NBC Marine i Danmark, återförsäljare i Kvistgård ................... www.nbcmarine.dk
1852 Marin & Fritid, återförsäljare i Karlskrona ....................... www.1852.se
Axelssons Marina, återförsäljare i Strömstad .......................... www.axmarin.se
Storfors Varv & Marina AB, återförsäljare i Piteå ..................... www.storforsvarv.se
Sjö & Miljö vid Vänern AB i Lidköping, utför muddring ............ www.sjomiljo.se
Underleverantörer
Easy Float, pontonbrygga med låg egenvikt ........................... www.easyfloat.se
Byggström, elstolpe för flytbryggor .......................................... www.byggstrom.no
Parma Fender, skydd för båt mot brygga & båtbom ................ www.parmafender.se
Moorsafe, ett lätt ankare med stor styrka ................................ www.moorsafe.com
Seaflex, förankringssystem för bryggor ................................... www.seaflex.net
Branschtillhörighet
Marinetek NFB är medlem av
SBF, Svenska Bryggleverantörers Förening
SweBoat, Båtbranschens Riksförbund
Marinetek NFB
anders ericson
23