Transcript Plan för småbarnsfostran 2011-2013.pdf

Ingå kommuns plan
för småbarnsfostran –
med smågruppsverksamhet i fokus
INNEHÅLL
1.
GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ........................................................ 3
2.
INGÅ KOMMUNS DAGVÅRD ............................................................................................................ 4
2.1 Smågruppsverksamhet ..................................................................................................................... 5
3. VÄRDEGRUNDEN .................................................................................................................................. 5
3.1 Trygghet .............................................................................................................................................. 5
3.2 Samarbete .......................................................................................................................................... 6
3.3 Kontinuitet ........................................................................................................................................... 6
3.4 Stressfrihet.......................................................................................................................................... 6
3.5 Barncentrerad verksamhet ............................................................................................................... 6
3.6 Förtroende .......................................................................................................................................... 7
4. MÅL ............................................................................................................................................................ 7
5. MILJÖN INOM SMÅBARNSFOSTRAN ............................................................................................... 8
6. GLÄDJEN ATT LÄRA SIG ..................................................................................................................... 8
7. SPRÅKETS BETYDELSE ...................................................................................................................... 8
8. LEK ............................................................................................................................................................ 9
9. FRÅN SAMARBETE TILL FOSTRINGSGEMENSKAP ..................................................................... 9
10. SPECIELLT STÖD ............................................................................................................................. 10
11. UTVÄRDERING OCH UTVECKLING .............................................................................................. 11
12. KÄLLOR ................................................................................................................................................ 12
BILAGA 1: Har ni bara lekt idag?
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
2
1. GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationellt plan inom
småbarnsfostran. Grunderna för planen förankras i Statsrådets principbeslut om
riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten 28.2.2002 som innehåller riktlinjer på
området på nationell nivå och de centrala principerna liksom de tyngdpunktsområden
som man i framtiden skall satsa på inom den småbarnsfostran som den offentliga
sektorn arrangerar och övervakar. (Stakes 2005:11)
Syftet med grunderna för planen för småbarnsfostran är att främja verkställandet av
småbarnsfostran på samma grunder i hela landet, styra den innehållsliga utvecklingen på
området och att skapa förutsättningar för att utveckla småbarnsfostrans kvalitet. Det sker
genom att man förenhetligar de arrangemang som behövs för att ordna småbarnsfostran.
(Stakes 2005:11)
Syftet med grunderna för planen för småbarnsfostran är också att öka den yrkesinriktade
medvetenheten och kunskaperna hos de personer som arbetar på området och att öka
föräldradelaktigheten i de tjänster som erbjuds på området. Vidare skall man fördjupa det
mångprofessionella samarbetet mellan olika serviceformer vars syfte är att stödja barnet
och familjen innan barnet blir läropliktigt. Tillsammans med grunderna för läroplanerna
inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen bildar grunderna
inom småbarnsfostran en helhet som på nationell nivå främjar barnens välbefinnande,
tillväxt och inlärning. (Stakes 2005:11)
Kommunerna har stora möjligheter att organisera tjänsterna inom småbarnsfostran så att
de på bästa sätt passar familjerna. På grund av att kommunerna är olika är det viktigt att
man i varje kommun ser över de kommunspecifika strategiska linjedragningarna inom
småbarnsfostran. De här linjedragningarna beaktas när planerna för småbarnsfostran
görs upp. (Stakes 2005: 11)
Fostran är kulturellt bunden och ansluter sig till de ständiga förändringarna i samhället,
vilket förutsätter att man kontinuerligt utvärderar och ställer upp nya mål för
småbarnsfostran. Vidare ska man sträva efter nya sätt att verkställa småbarnsfostran på.
Uppfostrans traditionella, idealiskt utformade mål är att bidra till att förbättra samhället
och världen. Grunderna för småbarnsfostran är ramar som diskuteras för att i sinom tid
bli
gemensamt
överenskommen
praxis
och
gemensamt
överenskomna
verksamhetsprinciper i kommuner och övriga verksamhetsenheter. Beslutsfattandet på
administrativnivå är viktigt. Likaså är det viktigt att få de verksamhetsansvariga
personerna att engagera sig i planen. Detta garanterar att man arbetar processinriktat
och att planen förverkligas. (Stakes 2005: 12)
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
3
Handlingar som styr småbarnsfostran

Lagar och förordningar som omfattar barnens dagvård och
förskoleundervisningen.
 De riksomfattande riktlinjerna för förskoleverksamheten.
 Grunderna för planen för småbarnsfostran.
 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan
 Säkerhetsplanering i dagvården
(Stakes 2005:12-13)
2. INGÅ KOMMUNS DAGVÅRD
Ingå kommun har tre kommunala daghem, två i kyrkbyn och ett i Degerby. I kyrkbyn
finns det svenskspråkiga Knattebo daghem och det tvåspråkiga Dal daghem. I Degerby
finns det tvåspråkiga Degerby daghem. Dessutom finns det 11 familjedagvårdare i
kommunen. På daghemmen och hos familjedagvårdarna finns det plats för 0-5 åriga
barn, och hos familjedagvårdarna även möjlighet till morgon- och eftermiddagsvård för
förskolebarn.
Då ett barn har beviljats en kommunal dagvårdsplats får familjen ett placeringsbeslut från
kommunen. Med placeringsbeslutet följer välkomsthälsning och kort information om
dagvårdsplatsen.
Kommunens förskoleundervisning ordnas i samband med grundskolorna, där även
dagvård före och efter förskolan finns att tillgå.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
4
2.1 Smågruppsverksamhet
Ingå kommun har smågruppsverksamhet som en röd tråd genom hela dagvården. Med
smågruppsverksamhet menar vi att vi i vår verksamhet delar in barnen i mindre grupper,
med en vuxen som har hand om just denna grupp. Vi strävar efter att den egna vuxna
ansvarar för förverkligandet av verksamheten, givetvis tillsammans med det övriga
teamet och med barnträdgårdslärarens pedagogiska kunnande. Inom familjedagvården
har familjedagvårdaren en naturlig kontakt med sin grupps föräldrar, vilket skapar
förutsättningar för en relation med förtroende
I våra smågrupper har vi möjlighet att se det enskilda barnet, höra det och lära känna
varandra bättre inom gruppen. Barnen blir tryggare i en liten grupp med färre deltagare,
ljudnivån blir lägre och vi har mer möjlighet för diskussion och för att utforska
tillsammans. Dessutom främjar dessa smågrupper välbefinnandet och därmed mindre
stress i vardagen. I de mindre grupperna tränar barnen bl.a. på de sociala färdigheterna
och personalen har tid att upptäcka de barn som behöver stöd vid exempelvis
kamratkontakter.
3. VÄRDEGRUNDEN
Värdegrunden för dagvården i Ingå består av följande delområden: trygghet, stressfrihet,
barncentrerad verksamhet, samarbete, förtroende samt kontinuitet. Värdegrunden är
utarbetad tillsammans med hela dagvårdspersonalen vid utbildningar och
diskussionsmöten, med fokus på vår verksamhet och på möjligheterna att utveckla
dagvården nu och i framtiden.
3.1 Trygghet
Ingå kommuns viktigaste uppgift är att erbjuda barnen trygg dagvård i en trygg miljö;
fysisk, psykisk och social, tillsammans med trygga vuxna. En del av frågorna som
påverkar framtiden styrs av lagar och förordningar som innehåller bestämmelser om bl.a.
antalet personal. Trygg dagvårdspersonal och yttre säkerhetsfaktorer skapar en grund
för välmående barn. En trygg vuxen person bryr sig och är närvarande. Dessutom ska
varje vuxen ha en förmåga att lyssna, då barnen behöver varma och empatiska fostrare i
sin omgivning. I grupperna vill vi beakta varje barns och varje familjs individuella behov.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
5
3.2 Samarbete
I ett tryggt dagvårdsförhållande framhävs samarbetet med föräldrarna. Vi önskar ta del
av föräldrarnas kunskap om sitt barn och kombinera detta med personalens
professionella kompetens och ansvar. I Ingå kommun tas nu i bruk gemensamma planer
för barnens egen plan för småbarnsfostran, där föräldrar och personal tillsammans
diskuterar barnens starka sidor, personlighet, familjernas seder och bruk samt om det
finns behov av mer träning i något rörande barnens utveckling.
3.3 Kontinuitet
Med kontinuitet inom dagvården menar vi samarbetet med olika aktörer (förskola, skola,
rådgivning, talterapeuter, ergoterapeuter, specialbarnträdgårdslärare m.fl.). Kontinuiteten
förverkligas bäst genom att undvika flyttningar av barn och byten av vårdpersonal, men
tyvärr måste även barnen anpassa sig till förändringar och byten.
3.4 Stressfrihet
Som en motvikt till den hektiska livsrytmen i dagens samhälle vill vi erbjuda Ingåbarnen
stressfri dagvård. Vi strävar efter att skapa en atmosfär där vi ger tid för lek och olika
aktiviteter. Detta innebär också att dagvårdspersonalen arbetar flexibelt, att de vuxna har
beredskap att ändra verksamheten på barnens villkor. Stressen skapas av vuxna, inte av
barn. Genom smågruppsverksamheten sörjer vi bättre för att varje barn beaktas som en
individ och att varje barn får mer tid och uppmärksamhet.
3.5 Barncentrerad verksamhet
Barncentrerad verksamhet börjar med planeringen av verksamhetens innehåll. De vuxna
skapar ramarna för verksamheten och innehållet skapas tillsammans med barnen. Den
barncentrerade verksamheten visar sig i dagvårdens vardag i olika former, exempelvis
som smågruppsverksamhet, sagotering, observation av barnens lekar och gemensamma
diskussioner mellan barngruppen och vuxna. På detta sätt får man barnens behov och
önskemål, den vuxnas planering (den röda tråden) och de olika inriktningsområdena att
mötas bättre. Barnens verksamhet utvärderas också gemensamt.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
6
Barncentrerad verksamhet förutsätter ett flexibelt arbetssätt av dagvårdspersonalen,
beredskap till samarbete samt respekt för barn och deras tankar. Respekt för barnens
individualitet och att stöda barnens starka sidor är viktigt, och utesluter inte de
trygghetsregler och -gränser de vuxna ställer. Gränser och regler kan och bör även
skapas tillsammans med barnen.
3.6 Förtroende
Förtroende bildas genom upprepade öppna och positiva kontakter. Detta gäller alla
relationer; relationerna mellan barn och dagvårdspersonal, relationerna mellan
dagvårdspersonal och föräldrar samt relationerna inom dagvårdspersonalen. Förtroende
har en nyckelställning inom högklassig småbarnsfostran, och den byggs upp så
småningom genom olika möten och i en positiv atmosfär samt dessutom genom att man
kan åtminstone på något sätt kan påverka innehållet i småbarnsfostran.
4. MÅL
Vårt mål är ett på alla plan välmående barn, som kan växa upp och utvecklas i en trygg
inlärningsmiljö genom lek och med glädjen att lära sig. Barnens trivsel och välmående
förnimmer vi givetvis i de dagliga situationerna, och utöver detta utvärderar föräldrarna
varje år verksamheten med en utvärderingsblankett. Dagvården i Ingå har gemensamma
mål som baserar sig på den gemensamt skapade och i föregående kapitel beskrivna
värdegrunden. Det är viktigt att dagvårdspersonalen förbinder sig till de gemensamt
överenskomna värdena och att de tar dem till sig. Gemensamma möten för hela
dagvårdspersonalen ger en möjlighet för en gemensam utvärdering och diskussion om
dagvården i Ingå. De enhetliga reglerna och stora riktlinjerna för dagvården gäller hela
dagvården i vår kommun.
På personalnivå behövs det en positiv och flexibel förhållning till nya saker och arbetssätt
för att uppnå målen. Den anställda ska vara beredd att kompromissa och hon/han ska
kunna motivera sina verksamhetsmodeller och sitt eget arbete. Med tanke på
utvecklandet av arbetet är det viktigt att vi kan bedöma och utveckla våra egna arbetssätt
inom arbetsgemenskapen, genom självutvärdering och i utvecklingssamtal med
förmannen. Tilläggsutbildning främjar personalens professionella utveckling.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
7
5. MILJÖN INOM SMÅBARNSFOSTRAN
Miljön i dagvården är trivsam och trygg. Då vi strävar efter en stressfri vardag för barn
och vuxna leder det till en positiv atmosfär, vilket främjar välbefinnandet hos alla.
Inlärningsmiljön ska erbjuda möjlighet att uppleva genom lek, möjligheter att utforska,
röra sig, agera och uttrycka sig på många olika sätt.
Trygga människorelationer till både barn och vuxna är viktiga. Barnet ska få möjlighet att
medverka i olika stora grupper och känna sig delaktiga och hörda. I de små och större
grupperna får barnen öva och utveckla sin sociala kompetens, vid behov med hjälp av de
vuxna.
6. GLÄDJEN ATT LÄRA SIG
Det är viktigt att barnen får lära sig genom lek, genom att utforska och upptäcka världen
tillsammans med sina kompisar och de vuxna. För barnet är det en upplevelse att
utforska världen, där den vuxna skapar de positiva förutsättningarna för forskandet. Vi är
lyhörda för barnens egna initiativ och det är inte viktigt att alla barn gör samma saker
eller på rätt sätt. Barn lär sig bäst när det är aktivt och intresserat och får då uppleva
glädjen över att lyckas och lära.
Inom småbarnsfostran följer vi de nationella bestämmelserna och den referensram som
STAKES gett oss. Det centrala innehållet i vår verksamhet bygger på den helhet som
följande inriktningar bildar, dvs. den matematiska, den naturvetenskapliga, den historisksamhälleliga, den estetiska, den etiska och den religions- och livsåskådningsanknutna
inriktningen. Dessa inriktningar utforskar vi genom lek, diskussion, böcker, teater, sång –
utforskningen genomsyrar verksamheten varje dag. Viktigt är att barnen lär sig genom
lek och med glädje.
7. SPRÅKETS BETYDELSE
Språket har en central betydelse, språket är ett redskap för tänkande, kommunikation
och uttrycksförmåga. Sagor, sånger, lekar samt rim och ramsor har en stor betydelse för
språklig utveckling. Språket behövs vid diskussion och tal och gör det möjligt att lära sig
och lära ut nya saker. Det är viktigt att dagvårdspersonalen har ett välvårdat språk.
Barnen behöver också en stimulerande och aktiverande uppväxtmiljö som stöder
språkets utveckling.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
8
Tvåspråkigheten är ett särdrag i vår kommun och dagvård erbjuds på svenska och
finska. I de tvåspråkiga daghemmen är det naturligt med ett samarbete över
språkgränserna, genom ex. gemensamma sångstunder och genom att barnen hör de
båda språken.
När ett gemensamt språk saknas eller vid försenad språkutveckling använder vi olika
stödmetoder såsom bildstöd och tecken som stöd för att stöda förståelsen.
8. LEK
Leken är barnens arbete och barn njuter av att leka (se bilaga 1). Lek är ett redskap för
behandling av känslor och erfarenheter, och i leken möts glädje och sorg. Leken är även
ett redskap för lärande, eftersom ett barn lär sig när det leker, barnet leker inte för att lära
sig. Leken kan och ska stödas av en vuxen, där den vuxna kan ge ramarna för leken och
kanske delta. Dagvårdspersonalen ska se till att det dagligen finns tid för lek, och
respektera den långvariga leken.
Den vuxnas uppgift är att skapa och upprätthålla en meningsfull lekmiljö, en miljö där
varje barn kan leka i lugn och ro och har möjlighet att skapa sin egen lek. Leken lyfter
fram saker som är viktiga för barn, och ofta föds barnens lekar ur vardagliga händelser. I
leken använder barnen det de sett och hört, och leken är barnens sätt att inhämta
kunskaper, undersöka, bearbeta och lära sig behärska omvärlden. I leken får fantasin fritt
flöda.
I leken övar barnen sina sociala färdigheter tillsammans med de andra. De sociala
färdigheterna är bland det viktigaste man lär sig inom dagvården, och ger förutsättningar
för att kunna komma överens, samarbeta och respektera andra individers åsikter. De
vuxna ska hjälpa barnen med att hitta de sociala färdigheter som behövs, samt stöda
barnen vid behov i utvecklandet av leken.
9. FRÅN SAMARBETE TILL FOSTRINGSGEMENSKAP
Fostringsgemenskap innebär samarbete mellan föräldrar och dagvårdspersonal.
Föräldrarna innehar i första hand rättigheten att fostra sina barn och de bär ansvaret för
barnets fostran. Föräldrarna är också de som känner sitt barn bäst. Personalen stöder
sig på sitt yrkesmässiga kunnande och sina insikter i sammanhanget. Personalen
ansvarar för att skapa förutsättningarna för jämlikt samarbete och för inledandet av detta.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
9
Varje familj har olika utgångspunkter och värden, och därför är ömsesidig förståelse och
respekt viktig. Fostringsgemenskapen utgår från barnets individuella behov och
dagvårdspersonalen och föräldrarna skapar tillsammans de bästa förutsättningarna för
barnets utveckling och inlärning.
Då barnet börjar i dagvård hålls ett inledande samtal på dagvårdsplatsen för att alla ska
lära känna varandra. Där kan föräldrarna berätta om sitt barn och dagvårdspersonalen
om dagvårdsplatsen och svara på föräldrarnas frågor, samt föräldrarna får möjlighet att
bekanta sig med dagvården. Efter att barnet inlett sin dagvård ordnas inom några
månader en fostringsdiskussion med föräldrarna om barnets dagvård och om hur den
förverkligats i praktiken. Därefter ordnas fostringsdiskussioner regelbundet.
Föräldrarna kan delta i verksamheten, t.ex. genom föräldrakvällar och olika evenemang. I
daghemmen finns det föräldraföreningar, vilka stöder tanken om fostringsgemenskap.
Föräldrarna har möjlighet att påverka daghemmets egen plan för småbarnsfostran och
kan tillsammans med andra föräldrar delta i utvärderingen av den. I Ingå utvärderas
dagvården årligen med TAK (Tutki, Arvioi, Kehitä) modellen.
Alla barn i dagvård ska ha en individuell plan för småbarnsfostran. Planen görs upp
tillsammans med föräldrarna och denna plan följs upp och utvärderas regelbundet. Syftet
med planen är att beakta barnets individualitet och göra det möjligt för personalen och
föräldrarna att fungera konsekvent med tanke på barnets bästa. Tillsammans med
föräldrarna kommer man överens om formerna för samarbetet.
10. SPECIELLT STÖD
Ibland kan ett barn behöva stöd på något delområde av sin utveckling, fysiskt, psykiskt,
kunskapsmässigt eller socialt. Kommunen har tillgång till specialbarnträdgårdslärare på
både svenska och finska.
Specialbarnträdgårdsläraren ambulerar i daghemmen och dagvårdspersonalen kan
konsultera henne vid behov. Specialbarnträdgårdsläraren ska även fungera som ett stöd
för dagvårdspersonalen i olika situationer som kräver specialkunnande.
Om dagvårdspersonalen är orolig för ett barns utveckling eller om föräldrarna uttrycker
sin oro går man gemensamt igenom detta genom diskussion och observation. Vid behov
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
10
kontaktas specialbarnträdgårdsläraren eller andra sakkunniga, så som exempelvis
talterapeut, ergoterapeut och psykolog.
Målet är att stöda barnet i ett tidigt skede, vilket förutsätter att också vårdpersonalen
uttrycker sin oro över ett barns utveckling/välbefinnande. Att ta upp svåra saker är lättare
då personalen och föräldrarna har lyckats skapa ett förtroendefullt och öppet förhållande.
Stödet erbjuds så långt det är möjligt i samband med den allmänna servicen inom
småbarnsfostran och på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp, vilket gör att
barnet samtidigt får stöd med att upprätthålla sina sociala kontakter eller inom andra
områden det har behov av.
Barn som hör till en minoritetskultur ska kunna växa upp i ett mångkulturellt samhälle så
att de blir medlemmar i sin egen kulturkrets och i det finska samhället. Det är viktigt att
dagvårdspersonalen har insikt i olika kulturer, så att personalen tillsammans med
föräldrarna ömsesidigt och jämlikt kan diskutera barnets behov och de mål som
föräldrarna har ställt upp för barnets fostran. Vid behov ordnas tolk.
.
11. UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Denna plan för småbarnsfostran är utvärderad i maj 2011. Planen för småbarnsfostran är
ett levande dokument som utvärderas och utvecklas med minst två års mellanrum, vid
behov oftare. Varje daghem har en egen verksamhetsplan och varje avdelning sin egen
verksamhetsplan. Dessa planer ska ha sina grundramar utgående från kommunens plan
för småbarnsfostran. Verksamhetsplanerna uppgörs varje verksamhetsår.
Arbetsgruppen bestod av följande personer:
Anette Köhler, barnträdgårdslärare, Knattebo daghem
Leona Helander, daghemsföreståndare, Knattebo daghem
Susanna Portman, tf. daghemsföreståndare, Degerby daghem
Marita Järvinen, barnskötare, Degerby daghem
Malin Schönberg, tf. daghemsföreståndare, Dal daghem
Carina Wasström, barnskötare, Dal daghem
Charlotta Nyholm, dagvårdsledare, familjedagvård
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
11
12. KÄLLOR
STAKES. 2005. Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2 uppl., 50 s.
Mannerheimin Lastensuojeluliitto. 2005. Yhdessä lasten kanssa – seikkailu
osallisuuteen, 60 s.
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
12
Bilaga 1
Kroppsuppfattning
Glädje
Sinnesförnimmelser
Flexibilitet
Tanke
Jämställdhet
Inlevelse
Vänskap
Besvikelse
Begreppsuppfattning
Kommunikation
Språk
Uppfattning
om utrymmet
LEKEN
Målinrikting
”HAR NI BARA LEKT IDAG?”
Ta ansvar
Finmotorik
Kreativitet
Regler och
normer
Fantasi
Grovmotorik
Utredning av
konfliktsituationer
Trygghet
Identitet
Självbehärskning
Förnimmelser
Könsroller
Problemlösning
Omtänksamhet
Självständighet
I LEKEN MÖTS BARNENS INRE OCH YTTRE VÄRLDAR!
Godkänd av bildningsnämnden 28.9.2011
14