Transcript Arbetsmaterial Sover fiskar .pdf

1
ARBETSMATERIAL
till
”Sover fiskar?” av Jens Raschke
(Målgrupp: från 8 år och uppåt)
Hej!
Välkommen att ta del av arbetsmaterialet till ”Sover fiskar?” Tanken är att låta barnen möta
föreställningen utan att känna till dess tema: döden. Materialet är därför utarbetat för att
användas efter teaterbesöket, men självklart kan du som lärare ha nytta av det innan.
Föreställningen handlar om 10-åriga Jenny som har förlorat sin lillebror i cancer. Berättelsen
om hennes sorgeprocess rymmer förtvivlan, ilska och saknad, men också glädje och hopp.
I detta material finns bland annat diskussionsfrågor, övningar och litteraturlista för både
barn och vuxna. Välj det du känner dig inspirerad av, då blir det bäst!
Obs: Om barnen vill skicka in sina bilder, teckningar och texter (eller kopior på dem) till
teatern så är det mycket välkommet! Adress: Teater Fredag, Alphyddevägen 63, 131 35
Nacka. E-post: [email protected]
Innehåll:
1. Om pjäsförfattaren
2. Övningar och frågor efter föreställningen
3. Förslag på frågor och övningar kring dödsfall, sjukdom och död
4. Förslag på frågor och övningar kring sorg och saknad
5. Citat ur pjäsen
6. Böcker, filmer och webbsidor
7. Instruktioner till värderingsövningarna
Arbetsmaterialet framtaget av Greta Sundberg, för Teater Fredag 2013
2
1.
Jens Raschke, dramatiker
Jens Raschke är född 1970 och bosatt i Kiel. Han arbetar som frilansande dramaturg, regissör
och kulturjournalist. ”Sover fiskar?” (med undertiteln ”En pjäs om de stora, små och sista
frågorna i livet”) valdes till bästa tyska barnpjäs 2012.
2.
Efter föreställningen
En känsla
Stå (eller sitt) gärna i ring. Be eleverna att beskriva en känsla de har i kroppen direkt efter att
ha sett föreställningen.
En runda: Fråga om erfarenheter
Det kan hända att eleverna gärna vill berätta om sina erfarenheter av döden – det kan
handla om allt från att en närstående dött till att husdjur gjort det.
Rita och måla
Låt eleverna rita och måla den del av berättelsen som gjorde starkast intryck på dem. Titta
på bilderna tillsammans. (Obs! Låt den som gjort bilden berätta vad han/hon tänkt och känt
först efter att de andra gett feedback).
3
Återberätta föreställningen (särskilt om det har gått en tid sedan teaterbesöket)
Återberätta tillsammans vad ni har sett. Börja förslagsvis såhär: ”Det handlade om en flicka
som var på en kyrkogård”. Fortsätt tills ni har hela berättelsen. Har ni ont om tid kan du som
lärare återberätta föreställningen.
Fråga! Intervjua personerna i pjäsen
Välj de karaktärer ur berättelsen ni vill se framför er igen och som ni vill ställa frågor till. Låt
de elever som har lust spela de olika personerna, och låt de övriga intervjua dem om saker
de vill veta. Hur vill t.ex. Jenny att hennes begravning ska gå till? Varför sa inte pappan direkt
att Emil var död? (Obs! Här är det viktigt att fantisera/improvisera fritt, inget är rätt eller fel).
Agera: Spela scenerna själva
Dela in klassen i mindre grupper. Låt dem välja ett stycke ur berättelsen och gestalta det
sceniskt. De kan t.ex. iscensätta begravningen, eller då pappan hämtar Jenny från skolan för
att ta henne till den döde brodern. (Eleverna får gärna förlänga, fördjupa eller förändra
scenerna, minns att det inte finns något rätt eller fel).
Frågor utifrån föreställningen:
Vad var det sorgligaste i föreställningen? Det roligaste? Något som var oväntat?
Beskriv platsen Jenny är på! Vad är det för ”rum”? Vad finns där?
Vem är Jenny, och vad gör hon på kyrkogården? Har hon med sig något?
Hur verkar hon känna sig? Beskriv hennes kroppsspråk och klädsel!
Vad berättar musiken i föreställningen? Ljuset? Annat som ni lade märke till?
Berätta om Emil! Vad har han för sjukdom?
Hur gör Jenny för att trösta Emil då han känner sig rädd och ledsen?
Vem är Superpizzabudboy? Vad har han för betydelse för Jenny och för Emil?
Hur uppfattar ni pappan, mamman, farbror Jonas, fröken och prästen?
Hur mår Jenny efter begravningen? Hur mår hennes föräldrar?
Varför tror Jenny att hennes mamma är arg på henne?
Vad hjälpte Jenny?
Hur tänker sig Jenny att Emil ”finns kvar”?
Har Jenny förändrats i slutet av föreställningen? Hur i så fall?
4
3.
Dödsfall, sjukdom och död
Frågor:
Kan sjukdom, exempelvis cancer, föra något gott med sig?
Finns det någon sjukdom som är mycket värre än andra?
Får man vara arg på någon som är sjuk?
Vad behöver man av andra då man är svårt sjuk?
Vad är värst med att vara död?
Hur skulle det vara att leva för alltid?
Måste man bli gammal? (Är livet sämre bara för att det är kort?)
Är det bra att vi då och då bli påminda om att vi ska dö?
Är människor rädda för att prata om döden?
Vad kan vara bra med att tänka ut sin egen begravning?
Är barn och vuxna rädda för döden på olika sätt?
Finns det något spännande, eller till och med roligt, med döden? (tänk t.ex. på Halloween!)
Övningar:
Uppvärmning: Statykull. Utse en elev till kullare. Den som kullar ska kulla så många som
möjligt och ”förstena dem”. De som blivit kullade blir stående alldeles stilla som statyer. De
som inte blivit kullade kan väcka sina förstenade kompisar genom att klappa dem på axeln
och säga deras namn – då kommer de till liv igen. Utse då och då en ny kullare.
En runda: Ett möte
Stå/sitt gärna i ring. Be eleverna tänka på en människa som har dött och som de skulle vilja
träffa. Vad skulle de vilja säga eller göra? Låt alla fundera tyst i max två minuter, gör sedan
en runda och låt var och en berätta.
Lista: Med andra ord!
Hitta andra ord för att dö. Lista tillammans med eleverna andra uttryck för att dö (det finns
en uppsjö!). Fundera över varför det finns så många uttryck just för att dö.
5
Stå på linje: Hur rädd är du?
Vi tänker oss en linje genom rummet, som går från kortsida till kortsida. En sida av rummet
representerar ”Mycket rädd för döden” medan den motsatta sidan representerar ”Inte alls
rädd för döden”. Be nu eleverna ställa sig på den tänkta linjen, och fråga dem sedan hur de
tänkte och kände då de ställde sig på just den platsen. (Obs! Det är tillåtet att ändra sig
under övningen).
Skapa scener: Bästa/Värsta döden
Dela in eleverna i grupper. Låt dem skapa två korta scener var; en som handlar om den
”bästa döden” de kan tänka sig, och en som handlar om den värsta. (Förberedelsetid max 10
minuter).
Måla/Rita: Döden!
Hur kan han, hon, den eller det tänkas se ut? Använd färger och olika material. Den som vill
kan också måla hur det kan se ut på den plats man tänker sig att man kommer till efter att
man dött.
Skriv: En dikt om döden
Låt eleverna skriva dikter om döden. De kan också rikta dikten till någon som har dött – kan
vara en släkting, ett husdjur, eller till någon person de beundrar (eller kanske bara till ett
dött djur som de har sett i skogen).
Ta reda på: Döden i andra kulturer
Dela in klassen i mindre grupper. Låt dem ta reda på hur olika kulturers inställning till, och
hanterande av, döden ser ut. Redovisa i storgrupp.
Heta stolen: Döden (för instruktion till övningen, se längst bak i materialet)
Man borde prata mer om döden
Det är förutbestämt vilka som ska bli sjuka och dö unga
Döden är inte otäck på film
Vuxna vet mycket mer om vad som händer efter döden
Tror man på Gud är det lättare att tänka på döden
Det vore bra om vi inte visste att vi skulle dö
En kille får inte gråta och visa sig rädd
6
Man kan få hjälp av de döda
4-hörnsövning: Vad händer sedan? (för instruktion, se längst bak i materialet)
Vad händer efter döden? Nedan olika alternativ:
1)
2)
3)
4)
Vi återföds i någon form
Ingenting, vi försvinner för alltid
Vi kommer till himlen
Annat förslag!
4.
Sorg och saknad
Frågor:
Finns det något bra med sorg?
Kan sorg yttra sig som någon annan sorts känsla?
Måste sorg och saknad alltid handla om att någon har dött?
Hur ser man på en människa att den har sorg?
Kan en hel nation ha sorg? Hur visar sig den?
Kan man finna mening i sitt liv om man har förlorat ett barn?
Finns det sorg som aldrig går över?
Ibland sägs det att en person tar sorgen ”bra”. Hur menar man då?
Kan man prata med de döda?
Är det alltid otäckt på en kyrkogård?
Är det så farligt att bli glömd? Hur långt bak i sin egen släkt minns man människor?
Kan man svika någon som är död?
Övningar:
Skriv! Om sorg och saknad
Låt skrivövningen börja med orden: ”Sorg kan vara…” respektive ”Jag saknar…” och så får
eleverna fortsätta skriva. Betraktelser, kortprosa, novell, dikt.
7
Måla en gåva
Skapa bilder till någon som dött. Det kan vara en familjemedlem, en släkting, ett husdjur,
eller en känd person man tycker om men som nu är död. Be eleverna måla något som de tror
att den döde skulle tycka om!
Frågor utan svar (?)
Tänk på frågan i pjäsen om fiskar sover eller ej. Be klassen fundera över ”kluriga” frågor som
de vill ha svar på. Lista frågorna. Se om någon i klassen kanske kan svara eller om det går att
hitta svaret på Internet.
Heta stolen: Sorg
Att drömma och fantisera mycket är viktigt
Tiden läker alla sår
Tjejer är bättre på att prata om känslor
Ibland är det skönt att gråta
När ett husdjur dör ska man snabbt köpa ett nytt
Man kan sörja någon som man aldrig har träffat
Man kan dö av sorg
Det är bra att ha en gravsten att gå till
4-hörnsövning: När någon man känner sörjer
Hur ska man vara mot någon som har förlorat en familjemedlem?
1)
2)
3)
4)
Inte beröra dödsfallet utan ”vara som vanligt”
Prata om det som hänt, ställ frågor och lyssna
Dra sig undan från personen och låta den vara ifred
Annat förslag!
8
5. Citat ur pjäsen
Det kan vara lättare att komma igång och prata om en föreställning med hjälp av
citat/repliker ur pjäsen. Här ett antal citat som gärna läses högt innan ni börjar samtalet:

”Vissa dör utan att någon bryr sig. Andra dör och hela världen bryter ihop”, säger
Jenny. Hon frågar sig om det är rättvist. Prata om det finns rättvisa, om man ens kan
kräva den, både i livet och i döden.

”Din brorsa har cancer och det går inte att bota. Din brorsa kommer att dö och
sedan grävs han ner och ruttnar”. Så säger en klasskompis till Jenny. Varför tror ni
att han säger så, och hur är det för Jenny att höra det?

”Pappa hämtade mig från skolan med bilen, mitt i lektionen. Jag hade ingen aning
om vad som hänt. Medan vi åkte hem sa han inte ett ord. Han bara stirrade på
vägen. Helt stel”, berättar Jenny. Vad är det som har hänt och varför beter sig
pappan som han gör?

”Barn får inte dö före sina föräldrar”, säger Jennys mamma strax efter att Emil har
dött. Jenny tycker att mamman är elak när hon säger så. Varför tycker Jenny det, och
hur tror ni att mamman känner?

”Hur kan du veta att han (Emil) har mindre ont nu? Det kan du väl inte veta? Du har
ju själv sagt att ingen vet vad som händer efter döden?” frågar Jenny sin pappa. Hur
är det när en förälder inte kan svara på ens frågor?

”Vi kommer till himlen. Som änglar om vi har tur, eller som stjärnor eller moln”,
säger Jennys fröken angående vad som sker med oss då vi dör. Fundera lite över vad
himlen kan vara för plats, och om hur det skulle vara att bli en ängel.

”Hur kan Gud vara ”nådig” (kärleksfull) och på samma gång ta ifrån mig min bror”?
undrar Jenny efter att hon hört prästen tala på begravningen. Hur tror ni att prästen
menar när han säger så?

”Mina moln börjar ljusna lite”, säger Jenny i slutet av föreställningen. ”Om dom
någonsin kommer att bli helt vita igen? Ingen aning. Vi får se. Men dom kanske inte
måste det”. Vad handlar det om? Hur kan man tolka det?
9

”Jag hade också lite dåligt samvete om jag ska vara ärlig. För att jag inte var med
när han (Emil) dog eller när han begravdes. För att jag varit sur för att mamma och
pappa brydde sig mer om honom än om mig. För att jag ibland önskat att han inte
skulle finnas mer…” funderar Jenny en tid efter begravningen. Kan man förstå att
Jenny tänker och känner som hon gör?
6. Böcker, filmer och webbsidor:
Böcker för barn (och ungdomar):
”Roy” av Gro Dahle – fint om när en älskad hund dör (Daidalos förlag 2008)
”Lilla Döden hälsar på” av Kitty Crowther - liten flicka blir vän med döden (Berghs 2012)
”Kant” av Jon Fosse – 8-årig pojkes funderingar kring evigheten (Carlsen if 1990)
”Det röda trädet” av Shaun Tan – vacker bok om sorg – och hopp (Kabusa Böcker 2011)
”Nora från Ingenstans” av Anna Lyrevik – en döende pojke får en vän på sjukhuset (Opal
2004)
”Varför dör man” av Eirik Newht - faktabok om döden som tar upp de flesta frågeställningar
(Alfabeta 2006)
”Dödenboken” av Pernilla Stalfelt – informativ och rolig (!) bok om olika aspekter på döden
(Rabén & Sjögren 2011)
”Kompisboken om sorg” av Lotta Polfeldt – om kompisstöd vid sorg (Rädda barnen förlag
2006)
”Så känns sorg” av Mattias Danielsson och Caroline Ginner – barns egna berättelser, citat
och tips kring sorg (Rabén & Sjögren 2007)
”Född till hjälte” (m.fl. böcker i samma serie) av Rick Riordan – fantasy om pojke som är
”född till hjälte” (Bonnier Carlsen 2012)
”I taket lyser stjärnorna” av Johanna Thydell – 13-årig flicka förlorar sin mamma i cancer
(Natur & Kultur 2003). Finns även som film!
”Jag saknar dig, jag saknar dig!” av Peter Pohl och Kinna Gieth – om en flicka som förlorar
sin tvillingsyster i en bilolycka (Rabén & Sjögren 1992). Finns även som film!
10
Film för barn (och ungdomar):
”Bara molnen flyttar stjärnorna”- 11-åriga Maria har förlorat sin lillebror i cancer (Torun
Lian 1998)
“Två tennisskor” – 12-årige John förlorar sin mamma i en bilolycka (Peter Barlach 2006).
Film och handledning kan beställas från BRIS ( (lärarhandledningen finns även för
nedladdning på hemsidan), kostnad 129 kr (exkl frakt). Beställ på [email protected]
Litteratur för vuxna:
”När brustna hjärtan läker” av Anders Magnusson – lättöverskådlig informationsskrift om
sorgearbete. Finns att ladda ner gratis på www.sorg.se
”Sista ordet – citat och fakta om döden” av Aron Flam och Jonatan Unge – många
infallsvinklar, roliga och udda fakta om ämnet döden (Norstedts 2006)
”Om undran inför livet – Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle” – intressant om
barns existentiella frågor (Studentlitteratur 2004)
”Så länge jag minns finns du” Ida Gamborg Nielsen – en minnesbok att arbeta med för barn
som förlorat en anhörig (2006)
”Barnet i mötet med livets mörka sidor” av Lars Björklund och Bernt Eriksson – bland annat
om hur man kan möta syskon till barn som dött (Verbum 2000)
”Gå med dig: om glädjen i att vara medmänniska” av Lars H Gustafsson – om sorg, saknad
men också om viktiga möten människor emellan (Libris 2009)
”Modet att ingenting göra” av Lars Björklund – tänkvärt om att möta människor i kris och
sorg (Libris 2003)
Filmer för vuxna:
”In the bedroom” - en son dör och föräldrarna försöker hantera smärtan och sorgen.
Spännande thriller och samtidigt en film om ett sorgearbete (Todd Field 2001)
”Ett rum i våra hjärtan” – ett barn dör och familjen försöker klara av att leva vidare. Fint och
verklighetsnära drama (Nanni Moretti 2001)
Webbsidor och länkar:
www.sorg.se - Svenska Institutet för sorgbearbetning. Bra texter, boktips och kurser mm.
11
www.1177.se – Råd från Sveriges landsting. Under fliken ”Temasidor” finns texter om
cancer, sorg och kriser.
www.vardguiden.se /Tema/Barn-och-foralder/Foralder/Doden/ - bra sida om barn och sorg.
www.ur.se – gör en sökning på ordet ”sorg” och välj bland program som ”Skarpa lägen”,
”Flickan och kajorna” och ”UR Samtiden: Att bearbeta sorg”.
www.umo.se – ungdomsmottagning på nätet. Under fliken ”Att må dåligt” finns information
om sorg och hur den kan kännas.
www.svenskakyrkan.se – här finns information om bland annat sorggrupper för barn.
www.cancerfonden.se – bland annat information om hur man kan prata med barn om
cancer, och mycket mer, t.ex. bloggar och forum om cancer.
Rekommendation! Läs gärna journalisten, musikern och föreläsaren Kristian Gidlunds blogg:
http://ikroppenmin.blogspot.se (Kristian är 29 år, har obotlig magcancer och vet att han
snart ska dö. I april kommer hans bok "i kroppen min - resan mot livets slut och alltings
början" ut, som bygger på bloggen med samma namn).
7.
Instruktioner till värderingsövningarna:
Heta stolen: Alla inklusive ledaren sitter i en ring på stolar (det finns också en tom stol).
Ledaren läser upp ett antal påståenden. Om eleverna håller med om ett påstående byter de
plats, om de inte håller med sitter de kvar. Om de inte vet vad de tycker, eller har svårt att
bestämma sig, sitter de också kvar. Som ledare frågar du hela tiden hur de som reste sig,
respektive de som satt kvar, tänkte.
Stå på linje: Tänk er en linje som går tvärs över rummet. Den ena änden representerar en
åsikt och den andra änden dess raka motsats. Låt linjen utgöras av siffror från 1 till 6. (För att
göra det tydligt; skriv gärna siffrorna på A-4-ark och lägg ut dem längs linjen). Gör ett
påstående och uppmana eleverna att placera sig på en plats utefter linjen som stämmer
överens med hur de tycker. Fråga de som ställt sig närmast ytterligheterna om de vill
kommentera sin plats. Fråga sedan de som står på andra platser efter linjen. ”Hur känns det
att stå där? Vill någon kanske byta plats?”
4-hörnsövning: Som ledare ställer du en fråga eller presenterar ett dilemma. Det ska finnas
fyra alternativa hörn att välja mellan. Alla påståenden har ett ”eget hörn” i rummet. Be nu
eleverna att ställa sig i det hörn som bäst stämmer överens med vad de tycker. I det öppna
hörnet kan alla ställa sig som har ett eget förslag. Låt de fyra grupperna som formerats prata
kring hur de tänkt. Har ni tid kan eleverna göra en kort scen utifrån vad de pratat om.