Transcript 2014 februari - Industrispår i Ystad AB

Nyutvecklad
tving från
Industrispår AB
Sidan 3
Nr 29 • Februari 2014 / Informationstidning från Industrispår AB
Spännande
spårprojekt i
Hargs hamn
Sidan 6
Ny partikelmagnet sid 5
Kranen i Höganäs på plats sid 4
Ledaren: Staten ingen lösning
sidan 2
Unikt modellbygge sid 10
| Tävla och vinn – lös Krysset!
Spåret
Ledare
Staten tar över
ingen lösning!
Det har under längre tid kommit i dagen att järnvägsunder­hållet
missköts. Tåg har flera gånger spårat ur i Stockholmstrakten.
Det har det gjort på många andra ställen också, men då har det
inte gett samma eko.
Det finns banor som har så mis�skött underhåll, att de fått stängas eller
hastigheten har fått sättas ner kraftigt.
Tänker på DVVJ-banan, som stängts
ned för trafik under nio månader för ett
omfattande behov av underhåll. Tänker
också på Kinnekullebanan, där hastigheten fått sänkas till 40 km/timme.
I början av 2000-talet var man tvungen att släppa in entreprenörerna igen.
Detta för att få en konkurrens och därmed en effektivitet, tidshållning och en
utveckling av arbetsmetoder och annat.
Ef­fekten av detta kan uppskattas till
2 mil­­jarder årligen. Motsvarar kostnaden
för 4 000 sjuksköterskor.
På Kinnnekullebanan var jag med
om upprustning av vissa sträckor 2006.
Då fick jag erfara hur det stod till med
underhållet. Vi hade utfört våra arbeten
och skulle ha slutavstämning med beställaren. Då kom det fram att man kört
sträckan med mätvagn och att det var 53
allvarliga fel. Sådana som skall åtgärdas
inom en vecka! Vi ansågs ansvariga för
dessa, även om det inte var på de delsträckor som vi arbetat på. Med hjälp av
en god vän inom dåvarande Banverket
lyckades jag få fram ett två år gammalt
protokoll. I det kunde man utläsa att 51
av de 53 felen redan då fanns. Det hade
alltså gått minst två år utan att allvarliga
fel hade åtgärdats. Underhållen skulle ha
utförts av Banverkets egna personal.
Problemet med dagens eftersatta
underhåll kan hänföras till en ineffektiv
upphandling, som utföres av icke spårkunninga administratörer, som helt är i
händerna på konsulter, som också har en
bristande erfarenhet av vad de sysslar
med.
Nu finns det ledande politiker som
tror sig ha sett att lösningen i dagens bristande underhåll, är att staten genom Tra­
fik­verket i egen regi tar över. Att denna
lösning skulle ge bättre och säkrare underhåll visar man dock inga exempel på.
Jag vill starkt rekommendera de som
förordar en återgång till ett icke konkurrensutsatt läge. Se istället till att kompetensen höjs inom Trafikverket och att
många fler beslut fattas ute i organisationen. Kanske också dags att överlåta ägandet av en del banor. Vi har skolpeng.
Varför inte spårpeng? ■
Under 1990-talet hade vi en situation
där alla spårentreprenörer fick lämna.
Alla spårarbeten skulle utföras med egen
personal. Men vad blev resultatet. Jo, underhållet släpade efter mer och mer. Det
som inte blev gjort idag, fick göras i morgon. Man kunde vid årsskiftena konstatera att massor av arbete som var planerade, inte hunnits med.
Postadress: Dragongatan 51, 271 39 Ystad.
Tel: +46 411 795 00
Fax: +46 411 795 25.
[email protected]
Spåret är en Informationstidning från
Industrispår AB.
www.industrispar.se
Andra problemet är den starka centralstyrningen. Besiktningsmännen gör
ett gott arbete och man har en bra koll på
banans status. Men sedan är det stopp.
Någon skall prioritera och fatta beslut,
kanske hundra mil bort. Centralstyrning
innebär oftast en väntan på beslut och
med felaktig prioritering. Sådan styrning
leder så småningom till kollaps. Det var
vad länderna i Östeuropa fick erfara.
Gör sitt examensjobb på
Industrispår AB
▼– Det ska bli jättespännande, säger
Elin Persson, 22, som läser sista året på
Malmö högkola. I sommar är hon färdig
ingenjör med inriktningen Produkt­
utveckling & Design.
Att hon hamnade på Industrispår AB
var mest en slump.
– Jag skrev ett brev om att jag var intresserad att jobba lite extra och fick
kom­ma hit och presentera mig. Sedan
föll det sig bara att jag fick ta hand om
hemsidan, berättar Elin. Där lägger hon
bland annat in produktnyheter och även
tidningen Spåret, som man nu även kan
läsa på nätet.
Jobbet på Industrispår AB har Elin
haft för att få ihop lite extrapengar till en
av sina stora passioner – att resa.
För något år sedan reste hon runt halva
jordklotet med en kompis i elva veckor.
– På Bali var det fint, trevliga människor, god mat och fin natur, berättar
hon.
Och ett par år tidigare, efter studenten,
reste hon också runt i världen under ett
halvår och besökte bland annat USA,
Kina och Nya Zeeland.
Om resandet är ett av Elins stora intresse så är fotboll det andra. Spelar själv
forward i damlaget på hemorten Gärsnäs.
– Den här säsongen flyttas vi upp i division tre, berättar hon.
Och spelar hon inte själv fotboll så går
hon gärna och tittar på allsvensk fotboll i
Malmö när MFF spelar hemma.
– Jag är väl så mycket ”ljusblå” man
kan bli, säger hon och skrattar.
Elin är också fystränare på Friskis &
Svettis.
Spåret
Tvingorder
Nr 29 • Februari 2014
Ny tving för nödskarv från
Industrispår AB
Elin ska avluta sina högskolestudier till ingenjör vid Malmö högskola med att göra
sitt ex-jobb på Industrispår AB.
– Jag tycker om att hålla igång.
Elin Persson är också en riktig ”bonatös” som man säger i Skåne. Född och
upp­vuxen på en stor gård utanför Gärs­
näs. Men lantlivet har aldrig varit något
för henne.
– Mina föräldrar förstod tidigt att det
inte var något liv för mig. Så gården får väl
min bror ta hand om istället så småningom.
Elin satsade istället på studier och har
fortfarande stor aptit på världen.
Om fem år?
– Jobbar jag säkert utomlands. Kanske
på Malta där jag var i somras.
Men först ska hon som sagt göra exjobbet klart på Industrispår AB. Och
det kommer att handla om att förbättra
och utveckla en järnvägsprodukt. ■
Nödförband bestående av skarvjärn
och tvingar.
Industrispår AB ska leverera
en ny tving till Trafikverket
med betydligt färre delar än
vad man tidigare köpt in.
▼ Enligt Trafikverket var In­du­strispår
AB:s anbud det klart bästa både vad det
gällde pris och design.
Enligt det avtal som undertecknats, ska
Industrispår AB i en första omgång leverera 2 000 tvingar till Trafikverket till ett
or­der­värde på 1,7 miljoner kronor.
Tvingen ska användas tillsammans
med rälsskarvjärn vid till exempel rälsbrott, där man snabbt måste se till att
spåret blir ”helt” och körbart. Tvingarna
kan också användas vid provisorisk skarvning vid nybyggnation eller vid rälsbyte,
i väntan på att skarvarna skall svetsas.
Industrispår AB:s nya tving består av
betydligt färre delar än de som tidigare
leveretats till Trafikverket.
– De passar dessutom på rälsprofiler
från 34 kg och upp till 60 kg, berättar
Pär-Ola Andersson, konstruktör på
Industrispår AB. ■
Signalanläggningen klar vid Stadsparken
Gert Andersson
▼ Den nya järnvägsövergången från
Stads­parken i Lund till det angränsande
parkeringshuset på andra sidan järnvägen
i väster är nu helt klar.
Redaktör: Kjell Magnusson, Down Town Press.
Tel: +46 411 65 111.
E-post: [email protected]
Redigering/layout: Melvyn Lundholm,
Medvind Reklam & Info.
Tel: +46 470 606 36.
Foto: Kjell Magnusson m fl.
Ansvarig utgivare:
Gert Andersson.
Tryckeri: TMG Öresund, Malmö.
Tel: +46 40 28 63 91.
Omslagsbild:
Malmvagnar Hargs hamn.
© Industrispår AB, citera oss gärna men ange källan.
2
Företagsnytt
Nr 29 • Februari 2014
Elin Persson, 22, spelar i anfallet för damlaget i Gärsnäs. Här med sina lagkompisar.
Höjt aktiekapital
▼ Ägarna till Industrispår AB har skjutit till en miljon kronor i nytt aktiekapital.
Därmed uppgår aktiekapitalet till två miljoner kronor.
– Det här gör vi för att möta marknaden och kunna göra nödvändiga investeringar,
säger bolagets vd Gert Andersson. ■
För två år sedan lade Industrispår AB
ner närmare 30 meter gaturäl genom
Stadsparksgången för att man skulle kunna köra över spåren till det nybyggda parkeringshuset.
Övergången har nu försetts med vägskydd med sex ljussignaler och tre ljudsignaler.
Järnvägsövergången ingår som en
del i moderniseringen av Stads­parken för
att göra parken mer tillgänglig.
Stadsparken firade för övrigt sitt
100-­årsjubileum härom året. ■
Industrispår AB har projekterat och monterat ny signalanläggning vid Stadsparksövergången i Lund.
3
Spåret
Höganäs hamn
Nr 29 • Februari 2014
Spåret
Partikelmagnet
Nr 29 • Februari 2014
Inga signalfel längre på Öresundsbron
Partikelmagneten från Industrispår AB får tågen att rulla
Tack vara den nya partikelmagneten från
Industrispår AB flyter tågtrafiken på utan
besvärande signalfel på Öresundsbron.
Foto: Miklos Szabo/Öresundsbron
Partikelmagneten drar effektivt till sig
de små metallpartiklarna.
Nya hamnkranen på
plats i Höganäs
Den 420 ton tunga hamnkranen har blivit
ett nytt landmärke i Höganäs.
Den nya partikelmagneten från Industrispår AB fungerar
perfekt på Öresundsbron.
– Vi är supernöjda, säger Rolf Sundqvist, driftsledare
för järnvägstrafiken på Öresundsbron.
Kranspåren vilar på sex meter långa prefabricerade betongbalkar
▼ Sedan partikelmagneterna monterades in på spåren för två år sedan har man
bara haft ett enda signalfel på bron som
orsakats av de lömska metallpartiklarna
som frigörs vid de kraftiga inbromsningarna som tågen gör när de kommer upp
ur tunneln från Köpenhamn.
– Men felet berodde på att en av partikelmagneterna slitits bort från sitt fäste,
berättar Rolf Sundqvist. Men annars har
vi inte haft en enda incident.
Den nya kranen är på plats i hamnen i Höganäs. Den 46 meter
höga giraffliknande kranen har blivit en välkänd siluett ut mot
Öresund.
▼ Och de nya kranspåren har visat sig
fungera precis som man hade tänkt.
– Så här långt ser det väldigt bra ut,
säger hamnchef Joachim Svensson. Det
är stor skillnad på de här spåren och de
som vi hade förut.
Istället för platsgjutning som man tidigare använt, grävde man den här gången
ner kranspårsbalkar i betong i sex meters
längder.
Det gjorde att kranspåren framför allt
fick en bättre stabilitet.
Efter nära 40 år föll den gamla kranen
för åldersstrecket. Kranspåren var också
hårt slitna och behövde bytas ut. Höganäs
AB bestämde sig därför att modernisera
och rusta upp hamnen.
En ny och större hamnkran köptes in.
Och de gamla kranspåren byttes ut.
I dag syns inte så mycket mer av det
omfattande arbetet än själva spåren, eftersom balkarna gömts under ett lager asfalt.
Men de vilar tryggt och tungt på betongbalkarna.
Med den nya hamnkranen har kapaciteten ökat väsentligt vid lastningen av det
järnpulver, som är Höganäs AB:s stora
exportprodukt.
– Men även säkerheten och miljön
kring lastningen har blivit bättre, säger
Joachim Svensson. ■
Industrispår AB fick i uppdrag att
lägga de nya spåren och fick då möjlighet
att lansera en helt ny produkt – prefabricerade kranspårsbalkar.
4
I Högnäs hamn kunde Industrispår AB lansera sin nya produkt – prefabricerade kranspårsbalkar i betong i sex meters längder.
Med ett enkelt handgrepp kan Andreas Jälmarstål, Infranord, rensa partikelmagneten
från allt partikeldamm.
Trafikmiljön på Öresundsbron
är tuffast tänkbara. Tidigare lade sig allt
metallspån på rälsen och man fick ständiga kortslutningar och signalfel.
Tra­fiken fick dras ner på sparlåga tills
man hade fått bort metallpariklarna från
rälsen.
För två år sedan bestämde sig Infra­
nord, som ansvarar för underhållet av tåg­
trafiken över bron, för att köpa ett antal
partikelmagneter från Industrispår AB.
På Ystadföretaget hade man nämligen
tillsammans med Trafikverkets tekniker
tagit fram en helt ny och förenklad mag-
net som effektivt drar till sig metallpartiklarna.
– Fördelen med den här magneten är
att det är lätt att hantera och mycket smidig att jobba med, säger Rolf Sundqvist.
De har också modifierats något för att
klara den tuffa tågtrafiken på bron.
I dag flyter trafiken på utan de tidigare besvärande signalfelen.
De goda effekterna på bron har gjort
att intresset för den modifierade partikelmagneten från Industrispår AB ökat. Bå­
de på svensk och dansk sida.
500 partikelmagneter har redan levererats till Trafikverket.
– Den stora fördelen med just den här
partikelmagneten är att man med ett enkelt handgrepp kan lossa magneten och
på så sätt tömma den på metallpartiklar,
säger Jan Lundh, säljare på Industrispår
AB. Den har också en flexibel hållare,
som gör att den kan monteras på olika
rälsprofiler. Allt från modell SJ41 och
upp till 60E1. ■
5
Spåret
Hargs hamn
Nr 29 • Februari 2014
Jätteinvestering i Hargs
hamn i Uppland
Industrispår AB ansvarade för hela spårbygget
Hargs hamn
Spåret Nr 29 • Februari 2014
Annie Lööf påpekade också att
Sverige är ett av Europas ledande gruvoch mineralland och Hargs hamn en viktig del för malmhanteringen i Upplands­
regionen.
För det är malmen från de gamla gruvorna i Dannemora som hela satsningen
och utbyggnaden av hamnen i Harg bygger på .
Egentligen trodde man att gruvnäringen här var ett passerat kapitel. I Danne­
mo­
ra började man bryta malm på
1400-talet. På 1600-talet började hamnen
användas som utlastningshamn för stångjärn från Hargs Bruk.
Så rullade det på ända fram till 1992 då
gruvdriften i Dannemora lades ner. Verk­
samheten var inte längre lönsam.
Men tiderna förändrades, ny gruvteknik och ökad efterfrågan skapade förutsättningar för att öppna gruvan på nytt.
2011 drogs verksamheten igång
igen och året efter blev det åter fart på
malmexporten i Hargs hamn.
Här det nya spåret i i lossningscentralen med de nio lossningsfickorna.
Näringsminister Annie Lööf invigde
den nya malmlossningscentralen i Harg.
Här handlar det om millimeter­
precision när spåren skall riktas.
Hargs hamn i Östhammars kommun i
Uppland har blivit en ny viktig pulsåder för
export av svensk järnmalm.
I fjol rustades hamnen upp med nya spår
och en ny och unik malmlossningsanläggning,
där malmen på järnvägsvagnarna tippas ner
i nio lossningsfickor, för att sedan via trans­
portband transporteras ut till de väntande
pråmfartygen.
6
▼ Nya spår an­la­
des och befintliga
rustades upp. Pro­
jekt­­ledare Stina
An­ders­­s­on berät­
tar:
– Det var ett
stort och ganska
komplicerat jobb
som gick enligt
Stina Andersson
ritning­arna. Det
fanns från början tre spår i hamnen. Vårt
upp­drag var att rusta upp dessa och dra in
två nya spår.
– För det krävdes fem nya växlar. I två
lade vi in elväxelvärme för att de ska klara
frosten.
Stina Andersson berättar vidare att ett
av de nya spåren lades på 90 meter långa
balkar över lossningsfickorna, för att malmen snabbt och effektivt ska kunna tippas
direkt ner i lossningsfickorna.
– På det sättet var det ett lite annorlunda uppdrag för oss.
I somras var utbyggnaden, som kostat
cirka 200 miljoner kronor klar, och näringsminister Annie Lööf kunde tillsammans med lokala politiker och regionala
företrädare för näringslivet inviga den nya
malmlossningscentralen.
– Jag kan bara gratulera Hargs hamn för
den nya investeringen. Anläggningen är
viktig för hela logistikkedjan och tyder på
en framtidstro genom att ytterligare investeringar väntar i hamnen, sade hon bland
annat.
Mesut Yazici, signaltekniker på Industrispår AB, monterade elhydrauliska driv i två av de fem nya växlarna i Hargs hamn.
Malmen transporteras i dag till tyska
masugnar där råmalmen omvandlas till
stål.
För att klara exporten av den uppländska malmen var det dock nödvändigt att
rusta upp hamnen med nya spår och en ny
och effektiv lossningscentral. I den fortsatta planeringen ingår nu även en farledsfördjupning för att man ska kunna ta
emot dubbelt så stora fartyg, som i dag.
Nytt plastmellanlägg i Harg
▼ Vid spårarbetet i Hargs hamn använde
Industrispår AB sitt nyutvecklade plastmellanlägg med betydligt längre livslängd än de gamla gummiplattorna.
Plastmellanläggen har under ett
par år testats på mindre industriområden och visat sig motsvara
förväntningarna.
Malmfyndigheterna i Danmora är
av den storleken att de beräknas räcka
minst tio år till om man bryter malm i den
takt man gör i dag.
För Industrispår AB var det andra
gången man gjorde jobb åt Hargs hamn.
1989 hjälpte man hamnen att anlägga en
spårväljare med fyra utåtgående spår på
färjeklaffen. ■
I Hargs hamn använde Industrispår AB
för första gången sitt nyutvecklade plastmellanlägg i större skala.
I Hargs hamn användes de för första
gången i större skala.
– Den stora fördelen med plastmellanlägget är att det har stopplister som gör
att det inte kan vandra utanför stålplat-
tan, säger Pär-Ola Andersson, konstruktör på Industrispår AB. Plastmellanläggen
har också dubbelt så lång livslängd jämfört med de gamla gummibeläggen.
Plastmellanläggen är placerade mellan
stålplattan och rälsfoten och är anpassade
för Hey-Backbefästningar.
Beräkningar som man gjort på
Industrispår AB visar att Trafikverket
skulle kunna spara 25 miljoner kronor
årligen om man övergår till plastmellanlägg. ■
7
Spåret
Hargs hamn
Nr 29 • Februari 2014
Lysekilsbanan
Spåret
Spåret Nr 29 • Februari 2014
Starka protester mot nedläggning
av Lysekilsbanan
I fjol firade Lysekilsbanan 100
år med pompa och ståt även
om det inte körts någon riktig
trafik på banan de senaste åren.
Men många hoppades ändå att
godstrafiken skulle komma i­
gång igen efter en upprustning
av spår och växlar.
▼ Men på hösten förklarade Trafikverket
att man vill lägga ner den 35 kilometer
elektrifierade bandelen mellan Munkedal
och Lysekil. Och att ett beslut om att upphöra med underhållet skulle komma före
årsskiftet.
Hargs hamn är en viktig bulkhamn i Öst­ham­
mars kommun, där man nu åter även börjat
skeppa ut malm från Dannemora gruva.
Snabb utveckling av Hargs hamn
Stora investeringar i spår och anläggningar
Hargs hamn i Östhammars kommun växer så det knakar.
– Vi ser mycket optimistiskt på framtiden, säger driftschef
Peter Zone, i hamnbolaget i Harg.
Stora investeringar har de senaste åren gjorts i nya anlägg­
ningar och spår. Och nu satsar man på att fördjupa inseglings­
leden för att attrahera ännu större fartyg.
▼ – Vi har genom en dom i Miljö­dom­
stolen möjlighet till fördjupning av farleden från 8,5 meter till elva meter, berättar
Peter Zone. Och vi försöker nu hitta en
finansiering av projektet.
Det var när gruvorna i Dannemora
öpp­nades för ett par år sedan, som malmexporten åter blev en viktig och tung del av
verksamheten i hamnen. I år väntas driften
i gruvorna komma upp i full kapacitet.
– Det betyder att vi kommer att ha en
utskeppning på 1,5 miljoner ton malm,
säger Peter Zone, som tror att malmexporten kan komma att öka ytterligare i
takt med att nya gruvor öppnar i Berg­
slagen.
Men det är inte bara malm som hanteras i Hargs hamn. Här tar man också hand
8
– Vi ser mycket positivt på framtiden,
säger Peter Zone,
driftschef i hamn­
bolaget i Harg.
om stora volymer bränslen som flis, pellets och briketter. Hamnen hanterar sedan flera år bränslen till värmekraftverk i
Norra Stockholmsregionen, Uppsala och
Enköping.
Här hanteras även sågtimmer, skrot
och gatsten.
Fram till 1997 hade man en omfattande RoRo-trafik men både lastbilar och
järnvägsvagnar.
– Just nu ser vi mycket positivt på möj-
Beskedet fick dock en hel bygd att reagera. Politiker, Lysekils kommun, företrädare för näringslivet och hamnen i Lysekil
protesterade kraftigt på Trafikverkets signaler.
– Det är ju helt uppåt väggarna och något som inte går hand i hand med tiden,
säger Göran Sandström, lokförare och en
av dem som länge kämpat för Lyse­kils­
banans bevarande.
Politiker av olika politisk färg har också
engagerat sig för ett bevarande av Lyse­kils­
banan. Efter ett protestmöte i höstas förklarade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Jan-Olof Larsson:
– Vi kommer att slåss för det här.
Han har också tillsammans med Tina
Ehn (MP) och Wiwi-Anne Johansson (V)
I fjol firade man Lysekilsbanan, som fyllde 100 år. Någon trafik går det inte längre på banan som behöver rustas upp. Men på jubileumsdagen tuffade det här ångloket in på stationen
i en interpellation till infrastrukturminister Cataharina Elmsäter Svärd krävt besked om det miljömässigt, trafiksäkerhets­
mäs­
sigt och samhällsekonomiskt är
för­­­svarbart att lägga ned bland annat Lyse­
­kils­banan i en tid då utsläppen från tunga
transporter på väg stadigt ökar.
De pekar bland annat på att om man
istället satsar på en upprustning finns det
goda förutsättningar för att binda ihop
banan från Lysekil med en kommande
djuphamn i Brofjorden och möjlighet att
sörja för malmexporten från Bergslagen.
Ett viktigt argument för de som vill bevara
Lysekilsbanan är även att det finns ett flertal företag på orten som står i startgroparna och vill etablera sig utmed Lyse­kils­
banan om man istället fattar ett beslut om
att rusta upp banan.
Hallindens Terminal AB är ett av dessa
företag som räknar med att använda en
upprustad Lysekilsbana till att föra över
100 000 ton virke från väg till järnväg redan första året. Norska Skangass har slutit
ett avtal med Preem, raffinaderiet i Lyse­
kil, om att bygga en terminal för LNG,
Liquefied Natural Gas, alltså flytande naturgas, att användas av raffinaderiet.
Miljöföretaget Seabased Industry
AB, som utvecklar vågenergi, ser järnvägen som ett villkor för att etablera storskalig produktion i Lysekil.
Man påpekar också att när EU:s svaveldirektiv träder i kraft nästa år kommer det
dessutom att bli dyrare att transportera
gods på Östersjön, vilket talar för att istället lägga om transporterna av gods till
järnväg till hamnarna ut mot Västerhavet.
Något beslut om att upphöra med underhållet har ännu inte kommit från
Trafikverket.
– Förhoppningsvis har man tagit intryck av våra argument, säger Göran
Sandström. I en förlängning tycker han
det vore bäst om man fick en annan huvudman för Lysekilsbanan.
– Man kanske kunde göra som man
gjort med Inlandsbanan där man bildade
ett länsförbund.
En upprustning av Lysekilsbanan med
helsvetsad räls med makadam och betongslipers har beräknats kosta cirka 300
miljoner kronor. ■
Åtta järnvägar kan
rivas upp
▼ Det är inte bara Lysekilsbanan som hotas av nedläggning. Trafikverket vill lägga
ner ytterligare sju järnvägar eller delar av
järnvägar i Sverige. De sju är:
Lysekilsbanan, som går mellan Lysekil och
Munkedal, är 35 kilometer lång och elektrifierad. Många hoppas på att man trots
allt ska rusta upp banan för i första hand
godstrafik.
Ett av Industrispår AB:s nyanlagda spår, som leder in i lossningscentralen.
ligheten att komma igång igen med den
trafiken, säger Peter Zone.
Harg ligger i Östhammars kommun i
Uppland. Det är ett litet brukssamhälle
med knappt 100 invånare. Hamnen med
sina fem anställda är därför mycket viktig
för det lilla samhället. Och det tioåriga
avtalet mellan Dannemora Gruva och
Hargs hamn om malmtransporterna betyder mycket för hela kommunen.
– För Östhammars kommun är det oerhört viktigt att två delar av det här gruvprojektet nu har kunnat bindas ihop,
säger Jacob Spangenberg, ko­m­­­mun­­­sty­
rel­sens ordförande i Öst­­ham­mars kommun. Han pekar också på det faktum att
Hargs Hamn AB är en naturlig bulkhamn
för hela Uppland och Mälar­dalen, som i
dag hanterar cirka 500 000 ton gods per
år.
Hamnbolaget i Harg är ett dotterbolag till Östhammars kommun, som äger
78 procent av kapitalet. Övriga delägare
är Hargs Bruk AB och Mellansvenska
Logistiktransporter AB (MLT). ■
Lysekilsbanan i korthet
• Lysekilsbanan började byggas 1911 och invigdes den 14 juni 1913 till en kostnad av 2,2 miljoner kronor. Den kuperade
terrängen gjorde att vissa delar har en lutning på upp emot 25 promille. Detta har gjort att hastigheten och antal gods vagnar aldrig har kunnat vara speciellt högt. Vid banans öppnade var hastigheten 50 kilometer per timme.
• 1951 elektrifierades banan och rustades sedan upp ordenligt på 1970- talet för fortsatt godstrafik.
• 1983 lades persontrafiken ner mellan Munkedal och Lysekil och när Stora Enso inte längre kunde transportera sitt papper
till hamnen i Lysekil upphörde också godstrafiken. Det var 2010.
• En tradition sedan sekelskiftet har varit att köra med ett veterantåg på sträckan Uddevalla - Munkedal - Hallinden - Lysekil
med ett par avgångar under en helg under varje sommar i samband med festligheter i Lysekil.
• Mellerud – Billingsfors
• Snyten och Kärngruvan (Nor­berg)
• Hamrångefjärden-Norrsundet (Gävle­-
borg)
• Sandarne-Stugsund (Söderhamn)
• Timsfors- Markaryd
• Rågsveden och Malung (Dalarna)
• Lomsmyren och Vika (Dalarna)
– För att höja kvaliteten i järnvägssystemet behöver vi koncentrera våra resurser
till de järnvägar som har stor betydelse för
persontrafik och godstrafik”, säger Håkan
Wennerström, chef för Trafikverkets region Väst.
Om beslutet blir att upphöra med underhållet läggs dessa banor i malpåse i tre
år. Då är det inte möjligt att köra trafik på
sträckan. ■
9
Spåret
Nr 29 • Februari 2014
Hedersnörd
Spåret
Hedersnörd
Nr 29 • Februari 2014
”Hedersnördens” modelljärnväg en
riktig dyrgrip på Tekniska museet
25 år tog det att bygga världens längsta
järnvägslinje, vilket uppmärksammats
på många platser.
Tekniska museet i Stockholm har utsett
honom till ”Hedersnörd”.
Uno Miltons unika modelljärnväg
är utan tvekan ett av museets mest popu­
lära föremål.
Modelljärnvägen som består av 50 meter räls slingrar sig igenom ett typiskt svenskt 1950-talslandskap.
– Man kan nog påstå att Uno Miltons
modellbygge är en förebild för hela gen­
ren av de lite äldre modellbyggena och
visar verkligen på ett modellbygge när
det är som bäst.
10
volts likström och precis som i verkligheten är luftledningen den ena polen
och skenorna den andra.
Landskapet är uppbyggt av hönsnät,
gips, teddytyg och sågspån och har målats i klara färger.
Uno Milton har utsetts till ”Hedersn­örd”
av Tekniska museet i Stockholm för sin
unika modelljärnväg, som han byggde på
1950-talet och som fortfarande är en av
museets stora attraktioner.
Lok, vagnar och luftledningar är exakta kopior hämtade ur verkligheten
Två gånger om dagen är det visning
av modelljärnvägen, som består av fyra
olika tågset, dragna av ellok av typ D,
Da, Ra och F.
Lok, vagnar och luftledningar, som är
i skala 1:87, är exakta kopior hämtade
ur verkligheten. Tågen drivs med 12
▼ Det tog den nu 86-årige entusiasten
sju år eller 3 500 timmar att bygga modelljärnvägen. Arbetet påbörjade han
re­dan 1948.
Varenda detalj är handgjord och ger
en bra bild av hur tåg, vagnar och landskap såg ut på 1950-talet.
Uno Miltons modelljärnväg har stått
uppställd på Tekniska museet sedan
början av 1960-talet. Den har genom
åren fascinerat hundratusentals besökare och blivit något av en kultplats för
modell­byggare.
– Uno Miltons ambition var att skapa
en järnväg i ett landskap som var typiskt
i Sverige på 1950-talet, berättar intendent Nils Olander på tekniska museet,
som också är en av beundrarna i den
exklusiva föreningen ”Uno Miltons
vänner”.
Intendent
Nilshar
Olander
på och
Tekniska
museetsom
visar
av de många tekniska finesFörsta klass
två kojer
egen toalett
hörnågra
till kupén.
serna bakom Uno Miltons modelljärnväg.
Trots sin aktningsvärda ålder har
Uno Milton inte släppt kontakten med
sin modelljärnväg. Varje onsdag kommer han till museet för att se till att allt
fungerar som det ska. Det är 50 meter
räls och ledningar som behöver regel-
bunden översyn. Spåren ska rengöras
och ska smörjas och justeras lite här och
var. Framförallt är kontaktledningarna
och strömgivarna på lokens tak känsliga
och behöver ständigt kontrolleras.
Unikt för det här bygget är också
bälgarna mellan vagnarna,
Bakom kulisserna finns kopplingsscheman till alla detaljer som egentligen
bara Uno Milton behärskar.
– Men vi försöker lära oss så mycket
det bara går, säger Nils Olander. För på
museet vill man naturligtvis bevara modelljärnvägen för eftervärlden.
Att bli utsedd till museets ”Heders­
nörd” är Uno Milton mycket stolt över
och hans porträtt hänger på väggen
bredvid visningsrummet.
Modelljärnvägen visas mån-fre kl 11
och kl 14, lör-sön kl 12 och kl 15. ■
Tågen drivs med 12 volts likström.
11
Returadress: Dragongatan 51, SE-271 39 Ystad
Krysset 29
Spåret Nr 29 • Februari 2014
På Spåret-X 29
AUTO- SÄTMATMYNT TARE
LIST- EFTER
ME- SKATT
TALL
GÖR
MITT SYNÄNDA- FLORIST ÄDELI
GAS
PUNKT
LYKT
BUKETT
PRICK
TANTALTECKEN
MÅNFAS
LAXYNGEL
FÖR
VAR
MARTIN
LJUNG
AMIN
HYVLAS
DEN KAN
DET
GÅ ÅT
LEDVÄRKEN
FILMMEDIA
FÅGELVRIST
LÄTTTUGGAD
KLÄTT
KORT
GUDOM
VILL
FRIARE
HA ETT
PÅ FOT
TVÄTTBJÖRN
SLÅ EN
SIGNAL
KRUCIFIX
VILDHUND
UPP- BARCELONATÅG ARKI-
TIDBLAD
SINGULARIS
EJ VÅRT
RAPACE
BEGRÄNSAD
FILMCHRISTOPHER
FLIT
PALINDROMTJEJ
UTGE
MESBESTÄMNING
DEBATTERAD
KÄND
FOND
HÖLJE
HEDENHÖSPAPPA
Namn:……………………………………………………………………
Adress:……………………………………………………………………
UTOMJORDING
PÅ BIO
EN AV
MÅNGA
I KRYSS
KAN SIBYLLA
Grattis!
Här är vinnarna av Krysset 28 som
alla belönas med varsin trisslott.
• Bengt Dahl, Falun
• Ove Olofsson, Valbo
• Britt Persson, Örebro
• Margaretha Andersson, Mjölby
• Barbro Hagmann, Sövde
Rätta lösningen
Krysset 28
▼ Skicka din lösning till: Industrispår AB, Dragongatan 51, 271 39 Ystad.
Lösningen till Krysset 29 ska vara oss tillhanda senast 21 mars 2014.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med trisslotter.
Märk kuvertet ”Krysset 29”.
Det går även bra att faxa till: 0411-795 25
GENAST
APART
UTEPLATSEN
ÅRSTID
RIK GRUSKLURESS SORT
P
I SAMOVAR
SES I
NAMN
KAN TAL
INLEDAS MED
MISSSPORT- HAGLIG
ARENA
DRIVMEDEL
HETTE
ODENS
HÄST
HJÄRTTEST
PALMFRUKTER
VINDSKYDD
TAR EN
PAUS
GÖMSLET
STRUTGODIS
OBEVÄXT
NYTTOVÄXT
ÅTERORD
ENERGIFORM
POVELS
ÄTT
GULDTECKEN
DRA PÅ FLYGMUN ORGAN
SLÅS UT
FRÅN
EN TON
I SKALAN
FÅNG- EN AV
UTRYM- SJU I
MEN SAGAN
TEKT
FÖRE FN
HÖRS
SLANT
SKÅNEBYGD
BEBOS AV
ESTER
SÖKER
MAKA
AN-
BALK- SIKTSFORM VATTEN
DOLLARDEL
KORT
FÖR DA
CAPO
FÖRLAG
KAN SIN
BIBEL
TSUNAMIBEVIS
FÖRBUDSORD
TITAN I
KEMIN
GÅR PÅ
2 HJUL
MOSEBROR
SATTE
I SIG
FINNS
HUMOPÅ HUND- HARRY RIST
PENSIO- PÅ GP MED
GLANS
NAT
I MAIL- KAN
AD- NÄVEN
RESS VARA
KOLJUD
JOULE
STORBIL
CIVILSTÅND
UTFORSKA
DE 3
FÖRSTA
KONSTAPEL
KAN DEN
BLYGE
LÄTT
VÄNERN
OCH RUNN
SKYMMANDE
MOLN
GRIPA
HYLLNINGSDIKT
KORVRÄTT
LJUNGS MANNE- TÄCKSÄL- ÅSKAS FINGAL KEN I NAMN TILLBRYSSEL
BEHÖR
LAN
LEGA
SCENFÄRDIG
KVINNA
K
O
L
I
K
SYNDABEKÄNNELSE
HAR EGEN
VÄSKA
FILMKEVIN
KÄKAS MAGTILL
KORV ONT
P
O
T
A
T
B I
S
M
A T I O
V I L S
E M
B U T
S U S
M K A
F
I T
C U S
K
A S
R E T
A
S U
D V A R
SPORTIG
TYSK
KÄRRA
STIG &
LENA &
MATS
DE FÖDER
VALPAR
KÖR I
STOCKHOLM
SKARA
PÅ
MARSCH
TVÅFALDIGT
D
K U
B
B
P E
L
T
BABYPLATS
BETYG
FÖRR
MAKTCENTRUM
I DEN
BOR
RÄVEN
KORSNING
FLOD I HETER
NYE
SPANIEN PÅVEN
TVÅ
EN
DET
VISAR
STOPPSTRÄCKAN
SAKNAR
INTE
MEDEL
BLIR
Ö
E
B
R
O
VAR JUNGMED
FRU
ADAM
E M
V Ö
A
S
N T
Y A
R
F R
E
R O
I K
E
LÖNESLAG
ÖGONSJUKA
SENIOR
FÄRSK
LOV
DATORDJUR
KLARTECKEN
SYDON
SPÅRET-X 1303
BRASILIENSTAD
MED SPÅRVAGNAR
F
S
O N S T R
A Ö
S
T A N T I
T E
R
A G O N
S
N
Ö
S
P
A N S I S
M U
P K
M S S P Å
A
A I N
N Å L
E
PLI
BENI DEN ROMAR- JASON VAR
JAMIN
KAN MAN HÄLSDIAVARA
NING
KÅRE
KITÉ
FÖRST
OCH
SIST
GÅR DEN
SOM
IRRAR
LÄGE
DRYCK
BLIR DEN
SOM FÅR
BERÖM
FÖLJS
OFTA
AV DUS
TYCKA
SYND OM
LÅNGSTRUMP
PARTI
PRISAD
VARA
JORDANIENSTAD
KURVFORM
PALMESPÅR
GEMAK
HETTE
FRU ERLANDER
PERSSOM SOM
SJÖNG
TEKNOLOGI
LANDSKAP
STAT TYMIN
I
AV
STATER KEMIN
GJORDES
VID GASOLFRAMSTÄLLNING
ANHALTEN
ATTRAKTIVT
STÖLDGODS
SPÖDAM
INVESTERA
SÅLT
UT
HALVTON
&
PARIAS
NORNA
PASSAGE
SEGERTECKEN
STYRT INOM
KORT
IN
R
I
K
T
A
K T
L
I N
N S
E
FÖRE Z
NANOSEKUND
SCHWARZENEGGER
S
N
A
R
T
TA EN
RÖVARE
C
C H
A
R N
I S
T A
S
D
T
Å G
R N
O
Ö R
P
P A
E R
T
SAMLA KLURIKS
ES
PR
LITER
MEJERIGÖRA
RYSSJA
SKÅRA
MARC,
NAIVIST
LÄNGDENHET
FÖRMAN
FIENDSKAP
BAKGRUND
FÄLLS
AV SORG
DEL AV
SKEDE
SLITER
HÅRT
SIFFERPROBLEM
LUTETIUM
SER DET
MESTA
ÖSTFLOD
STAD I ORDEN EN
TILLFORS- GÄNGNÄRKE
BERG LIIGT
A
S
K
E
R
S
U
N
D
N
T
O
ABNORM
E
TELETEXT
T
KÄNNER
SIG
BLI
KVAR
DET HAR
OFFRATS
E
L
N D A
A
M
C M
C H E
H A T
Y
E G
S
F A S
T
L U
A
O L D
B
O
F
S Ö K
O
E M U
P
R
P
V E R
A L S
A
N I
S T Ö T T A
M Å R
E N
S T A N N A
STÄMNING
KÄRLEKSFULL
STRUTSFÅGEL
YTMÅTT
TOPPSKIKTET
TVÅ
PÅ
RAD
DANSKÖ
KOPPTAMP GREPP
DEN
SKA
FÄSTA
SKÖNJA
KAN
AVSE
NÅGRA