S ä l l s k a p e t O s t k u s t b a n a n s V ä n n e r (OKBv), b i l d a t 1 9 7 6 -0 7- 01 , är en ideell f ö r e n i n g m e d sy ft e att, f r äm ja i n t r e s s e t fö r t i ­ d i g a r e och n u v a r a n d e j ä r n v ä g a r i södra No rr la nd , i förs ta ha nd O s t k u s t b a n a n , sa mt f r äm ja b e v a r a n d e t av j ä r n v ä g s m i n n e n och ä l d r e j ä r n v ä g s m a t e r i e l fr ån samma område.

M e dl em sa vg if t: 1980 - kr 20:- 19 8 11 - kr 20: F ö r e n i n g e n s s t y r e l s e 1980 Or dförande: Ro lf Stén M e t e o r v ä g e n 17 860 21 S U N D S B R U K tel 0 6 0 / 5 6 604 Se kr e t e r a r e : M a gn us Er i k s s o n V ä st ra Vägen 66 C 852 45 S U N D S V A L L tel 0 6 0 / 1 2 35 27' Kassör: C u r t - L e n n a r t Lund én Väst ra Vägen 66 A 852 45 SU N D S V A L L tel 0 6 0 / 1 2 61 52 U p p l y s n i n g a r om m e d l e m s k a p g e n o m styrelsen.

S u p p l e a n t e r : Kjell Palén S k r a v l i n g s v ä g e n 34 Sä ll s k a p e t s a d r e s s : S ä ll sk ap et O s t k u s t b a n a n s V ä n n e r (OKBv) Fack 5 1 0 1 S U N D S V A L L Postgiro: Bankgiro: 91 57 44 -7 459 - 7779 S k e n b l a d e t s re da kt ör : Ro lf Stén 8 5 2 54 S U N D S V A L L tel 0 6 0 / 1 0 13 13 Be ng t C a rl ss on K u n g s v ä g e n 11 852 50 SU N D S V A L L tel 060/11 60 52 Om sl agsbilden: Drivaxel nr . 2 bo rttagen för t i l l äg gs sv et sn in g av lagret

DETTA NUMMER

är något försenat mest beroende på redaktörens mångsyssleri inom Jä rnvägs- hobbyn och bristen på manu s, ja g hoppas att NI me d l e m m a r sk ärper er och d r än ke r min brevlåda med artiklar dom be höver inte vara m ä r k v ä r d i g a . f o t o ­ gr afier från vår verksamhet efterlyses o c k s å . S K Ä R P N I N G A L LT SÅ !!!!!!!!!!!!

H Ä N T SEN SIST

H 2 4 : an

2 / 5 to gs t o r r l u f t s a g g r e g a t e t bo r t o c h v a t t e n f y l l d e s i P a n n a o c h t e nd er . V i d d e n f ö l j a n d e k a l l t r y c k n i n g e n v i s a d e d e t s i g a t t v i n t e r n inte ha d e f ö r o r s a k a t

n å g o t , t a c k o c h lov. D e t är lika s p ä n n a n d e v a r j e gång.

N å g r a d a g a r s e n a r e n ä r m a r e b e s t ä m t f r e d a g e n d e n 9/5 v a r d e t d a g s fö r å r et s f ö r s t a p å e l d n i n g . I n o r m a l a fall b r u k a r vi få h j ä l p av K E M A - N 0 R D S l o k o m o t o r m e d u t d r a g n i n g e n av lo ke t o c h v a g n e n , m e n nu u n d e r b r i n n a n d e l o c k o u t o c h s t r e j k

va r d e t in te a t t t ä n k a på, vad g ö r a ?

N ö d e n är u p p f i n n i n g a r n a s m o d e r , k a n s k e a t t B e n g t S u n d i n s v o l v o j e e p k l a r a r d e t , s a g t o c h g j or t. At t se en j e e p på 2 t o n r y c k a ut e t t lok på 96 o c h en va gn

på 40 ton s a m t i d i g t , d e t va r en s y n d e t , m e n d e t gick!

V i d 1 6 - t i d e n v a r v i , e f t e r en n o rm al p å e l d n i n g , i n n e m e d l o k e t på S u n d s v a l l s

l o k s t a t i o n , d ä r vi g e n a s t , ö v e r s ä n k g r a v e n , b ö r j a d e m e d n e d m o n t e r i n g e n av d r i v ­ axel n r . 2.

-*■ U n d e r l e d n i n g av G u n n a r V a l l i n s e r f a r e n h e t , g i c k d e t h e l a s n a b b t o c h e f f e k ­ t i v t , v i d 2 1 - t i d e n v a r a x e l n u p p l y f t o c h a v b o x a d o c h d e t e n a l a g r e t i n b u r e t till s m e d j a n f ö r p å l ä g g s s v e t s n i n g .

O r s a k e n till d e n h ä r r e p a r a t i o n e n b e r o d d e på at t d e t a x i e l l a s p e l e t i axel 2 b l i v i t så s t o r t att h j u l e t b ö r j a t n ö t a m o t e l d s t a d e n s b o t t e n r i n g , d ä r f ö r m å s t e vi lä g g a på ny b a b b i t s ; på l a g e r h a l v o r n a s s i d o r i s t ä l l e t f ö r d e n s o m n ö t i t s bo rt m e d åren. E f t e r n o g g r a n n a m ä t n i n g a r k o m vi f r a m till at t d e t b e h ö v d e s 7 m m på d e t v ä n s t r a o c h 3 m m på d e t h ö g r a la gr et .

På l ö r d a g e n s m ä l t e s ,u n d e r s t o r s p ä n n i n g , d e n n y a b a b b i t s e n p å av B. N i c k l a s s o n . A l l t g i c k p l a n e n l i g t o c h e f t e r d i v e r s e s k a v n i n g - o c h f i l n i n g s a r b e t e n k u n d e axel 2 u n d e r s ö n d a g e n å t e r s ä t t a s på si n p l at s. A l l t i h o p s k r u v a d e s ih op o c h 2 4 : a n såg åt e r ut s o m hon sk ul le .

Axel 2 under av boxning Att få jobba tillsammans med y r k e s m ä n n i s k o r som Gunn ar Vallin och Birger Ni ck l a s s o n är facinerande och lärorikt.

Här på bilden är det B. N i ck la ss on som tilläggs- sv et sa r lagret till axel nr . 2

2 2 / 5 v a r d e t d a g s f ö r S t a t e n s A n l ä g g n i n g s p r o v n i n g at t g ö r a s i t t så k a l l a d e d r i f t p r o v v i l k e t g i c k h e l t e f t e r r i t n i n g a r n a . A l l t v a r nu k l a r t f ö r m o r g o n d a g e n s p r o v k ö r n i n g m e d g o d s t å g till T i m r å t u r o c h r e t u r , s k u l l e r e p a r a t i o n e n h å l l a ? ?

D e t g j o r d e d e n , a l l a f r å g e t e c k e n r ä t a d e s ut o c h vi k u n d e r o p a K L A R T L J U S D A L 23/8!

24:an växl ar samman godståget inför dagens prov kö rn in g till Timrå Från provkörningen 2 3 / 5 . H 24:an vid södra utfarten Sundsbruk.

SV A R TV IK

Vi h a d e r ä k n a t m e d a t t f å p o r t a r n a på p l a t s ti ll m i d s o m m a r ,m e n r i t n i n g a r n a höll i n t e r i k t i g t . I a l l a fall s å ä r p o r t o m f a t t n i n g e n f ä r d i g g j u t e n o c h f o r m e n b o r t ­ t a g e n , f ö r h o p p n i n g s v i s h ä n g s p o r t a r n a på p l a t s i a u g u s t i . s e d a n å t e r s t å r f o r m s ä t t ­ n i n g e n o c h g j u t n i n g e n av s m ö r j g r a v e n s a m t i n d r a g n i n g e n av sp år et .

Kanske kan vi köra in 24:an i slutet av oktober. MEN DET BEROR PÅ OSS ALLA HUR MYCKET VI STÄLLER UPP !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8 2 6 / 8

b ö r j a r vi i S v a r t v i k igen. V a r j e t i s d a g h e l a h ö s t e n s a m l i n g vi v ä n d s k i v a n S u n d s v a l l s l o k s t a t i o n kl 17 .3 0 f ö r s a m å k n i n g ut till S v a r t v i k .

D E T B E H Ö V S A T T V I A L L A M A N N G R A N T S T Ä L L E R U P P F Ö R O K B v --------------------------------------------------------------------------------------------------

O K B v M Ö T E N I H Ö S T

Tillsammans med SJK-Sundsvall gäll er följande: |A 2 '/9 Resa med tåg till J ä r n vä gs - museum i Gävle Avresa från Sundsvall kl . 08.40

Anmälan och f ö rf rå gn in ga r kan Qöras hos Kjell Palen Tel: 060- 10 13 13 A 1 9 / 1 1 HN-huset kl. 1900 Filmafton A 10/12 Vagnen GDJ 9 k l . 1900 Föredrag om Norra J ä rn vä g (NHJ) Halsinglands 5

ETT MINNE FÖR LIVET a v G ö s t a P a l li n

PERSONTAG nr 2556, FREDAG DEN 21/9 1956, BA NSTRACKA SU N D S V A L L - L Å N G S E L E .

LOK LITTRA B NR 1287, ANTAL AXLAR I TAGET 16, VAGNVIKT 133 TON, BROMS VIKT 120 TON, LOKFÖRARE G. PALLIN, BITRÄDE S.BERG.

Lerkällan ( L e r ),numera nedlagd,var en trafikplats på sträckan Sollefteå- Långsele. Där fanns två spår för tågmöte eller förbigång samt en mindre byggnad innehållande ett rum,vilket var både tågx. och ställverk. Huvudsignalerna bestod av semaforer som med vevar sköttes från tågx. Tå gk larerarna sändes dit frän S o l l ­ efteå tågx. för klarering av tåg på efte rm id da gs - och kvällstid emedan t å gt ät­ heten då var störst.

Tågläget denna kväll var att tre tåg gick i samma riktning från Sollefteå mot Långsele nämligen: 1. En rälsbuss som av någon an ledning icke kunde tas in i Långsele.

2. Lokalg od st åg 8252 som därf ör kvarhölls i Le rkällan enär linjen Lerkällan- 3. Långsele ju ej var f r i .

Persontåg 2556 på väg från So llefteå mot Lerkällan.

De båda fr am fö rv ar an de tågens läge hade vi.l ok pe rs on al en på tåg 2 5 5 6 , ingen känn ed om om.

Tåg 2556 var i Le rkällan ett s.k. g e no mf ar ts tå g vilket innebar,att om inget hinder före lå g, tå ge t skulle passera pl atsen på hu vu dtågväg (spår 1) med full hastighet- 70 km/t samtidigt som tkl visade a v g å n g s s i g n a l .

Vid tågets ankomst till Le rkällan visade signal er na ti dt ab el ls en li gt "vänta kör" och ” kör" till spår 1 trots att detta spår redan var upptaget av tåg 8252.

Infarten till Lerkällan går i en vänste rk ur va beväxt med buskage. Det var m ö rk t och di mmigt väder och d e ss ut om var sista vagnen i tåg 8252 endast försedd med s l ut si gn al ss kä rm ar i stället för s l u t si gn al sl yk to r. All t detta medf ör de att 8252:s tågsätt upptäcktes på mycket kort a v s t ån d, ka ns ke 40-50 meter.

Jag nö db romsade omedel bart,men bromss tr äc ka n var ju alltför kort,så vi körde med full fart in i godstågets bakre del. H a st ig he te n i kollisio ns ög on bl ic ket c:a 70 km/t. En ma rd r ö m s s i t u a t i o n hade blivit bister verklighet. Krocken blev mycket kr aftig och enli gt ti dningen Nya Norrland hördes smällen "vida omkring".

Det slog lock för mi na öron och jag var döv resten av kvällen.

Lyckligtvis så var gods tå ge t, be st åe nd e av lok + ett 20-tal vagnar,ej fast- bromsat utan flyttades flera va gn sl än gd er framåt av krocken. Godstågets sista vagn en tom G s h, ha mn ad e uppe på B-lokets so ts kå p och skorsten. Vagn en framför Gsh- va gn en ,e n t o m o - v a g n , b l e v snyggt och prydligt travad på sin framförvarande va gn,även den en tom o-vagn.

B-loket blev kraftigt ramponerat,vil ket också fr amgår av b i l d e r n a , b l ,a. slets boggien loss och åt erfanns i en slänt ett stycke därifrån. Lokets tender och de två närmast bakomv ar an de vagnarna spårade ur sa mtidigt som rälsbrott uppstod på ett flertal ställen. Både Becg och jag befarade en ångp an ne lä ck a på grund av den kraftiga kroc ke n, me n någon tendens till ett läckage kunde ej upptäckas.

T u rsamt nog up pstod inga p e r s o n s k ad or ,f rå ns ett tre da me r som blivit lindrigt chockade. Sedan den värsta upps tå nd el se n lagt sig kunde resenä re na och personalen från tåg 2556 fo rtsätta till Långsele med tåg 8252 som medf ör de en personvagn n ärmast loket.

Or saken till ol yc ka n berodde på att tkl i Le rkällan hade glömt att ställa sema fo re n till stopp ef te r tåg 8252:s ankomst. En bi dragande orsak till detta kan ha varit att såväl lokpersonal som t å gb ef äl ha va re på tåg 8252 befann sig inne på tågx. hos tkl o c h mö j l i g e n di st ra he ra de honom med sin närvaro.

A- fö rh ör om t å g k ol li si on en hölls i Långsele några veck or s e n a r e . F ö r h ö r s ­ ledare var d i st ri kt ss ek re te ra re Wa l l d é n , G ä v l e . ( D i s t r i k t s s e k r e t e r a r e är alltid en jurist). Övriga närvar an de var; T r a f i k i n s p e k t ö r Ekeroth 14 ts Sundsvall Ingenjör Fors be rg 14 ms Ange Stins Körner Krakau 14 ts Soll ef te å O m b u d s m a n Ce derlund Sv Jä rn vä gs ma nn af ör b. S t o c kh ol m

1 En r e p r e s e n t a n t f r å n d å v a r a n d e s t a t s p o l i s e n En r e p r e s e n t a n t fr ån l a n d s f i s k a l d i s t r . S o l l e f t e å All i n b l a n d a d pe r s o n a l : tkl i L e r k ä l l a n , l o k p e r s o n a l o c h t å g b e f ä l h a v a r e fr å n t å g e n 2 5 5 6 o c h 8 2 5 2 sa mt en s t e n o g r a f i s t .

A-förhöret,som närmast liknade

en

r ättegång,gick till så

a t t

vi blev

i n k a l l a d e en

åt

g å n g e n

och ombads lämna Dessutom måste

ma n

besvara

e n v å r

personliga uppfattning del frågor.

av

händelseförloppet.

Hur g i c k d e t s e d a n f ö r tkl i L e r k ä l l a n ? J o , e f t e r f ö r h ö r e t h ö r d e j a g att han f r åg ad e E k e r o t h o m han b o r d e b e g ä r a a v s k e d fr ån SJ E k e r o t h s v a r a d e sk äm t s a m t .

"Det skall ni inte g ö r a , f ö r nu h a r vi f å t t ö g o n e n på e r o c h ni k o m m e r s ä k e r t att be fo r d r a s " . E k e r o t h b l e v f a k t i s k t s a n n s p å d d . Tkl i L e r k ä l l a n erhö ll på eg en b e g ä r a n f ö r f l y t t n i n g till r e s e b y r å t j ä n s t o c h e f t e r e t t antal år h a d e han a v a n ­ c e r a t till b y r å a s s i s t e n t i en s t a d i l a n d e t s n o r r a del.

Av p o l i s m y n d i g h e t e r n a b l e v han i n s t ä m d till d o m s t o l o c h d ö m d e s till n å g r a h u n d r a k r o n o r s b ö t e r f ö r " a l l m ä n f a r l i g v å r d s l ö s h e t " .

B - l o k e t 1287 i L å n g s e l e e f t e r k o l l i s i o n e n . L o k e t b l e v , m e d viss t v e k a n , t o t a l r e n o v e r a t e f t e r k o l l i s i o n e n . D e t s t å r n u m e r a i " p l a s t p å s e 1.1 Foto: S . B e r g

JÄRNVÄGSBETJÄNT E

J ärnväg sm an naf örbundets minnesskrif t

ETT NYTT Y R K E

" Det bevingade hjulets folk " 1899 - 1949.

E gentligen vet man rätt lite j ä m v ä g s a n s t ä l Ida konmit. Detta gäller

sonal om

varifrån de allra första

om

både befäl

uppsättningarna 8V

och underordnad per­

i olika grader. Några säkert utredda och sammanställda uppgifter

härom

föreligga tyvärr inte i så stor ut st räckning,att

man

vågar dra några m e ­ ra bestämda slutsatser eller göra alltför generella på st åenden.Man får göra vissa e m p i r i s k a . e r f a r e n h e t s m ä s s i q a ,antaganden och slutledn in ga r. Me d tämligen stor säkerhet kan man emelle rt id utgå ifrån,att 1850-talets r e k r yt er in gs pr ob le m beträffande j ä r n v ä g s p e r s o n a l ,ehuru de gällde en mycket begränsad pe rsonalstyrka ej voro lättare än i våra dagar, äv en med hänsyn till att kraven på y r k e s s k i c k ­ lighet .kursutbi ldning ,preci sion och säkerhet voro små och anspråkslösa.

Man behöver endast läsa tidiga instruktioner och tj än st gö ri ng sr eg le men te n för att med full visshet kunna göra detta på st ående.Det gällde ju här ifråga om flera katego ri er järnvägspersonal ett helt nytt y r ke ,s om relativt hastigt s ö ­ kte sina utövare.I stort sett saknade man utbildat folk och trad it io ne r att bygga på såsom dock var fallet inom andra företag och yrken.

Lo komotivet var trots sin då varande primitiva ko nstruktion i själva verket en lika ny och m ä rk li g företeelse i Sv er ig e som någonsin barob Carl Ce derströms första Bl ér io t- fl yg pl an var,då det första gången visades år 1910.De första små och oansenliga lo ko mo ti ve n, "d en frus ta nd e å n g h ä s t e n " ,väckte också ett enormt uppseende.Man v a ll fä rd ad e långa vägar för att med nästan något av sk räckfylld beundran ta vidundren i nä rmare s k ä r sk åd an de ." Sv er ige s förste lo ko motivförare" ,Per Erik P e r s s o n, he mm an sä ga re i Stora Mon i Nora so ck en ,n ås te åren 1854-56 ha varit en högst mä rk li g person i sin samtids och lantliga omgivn in gs ögon, då han med en ha stighet av upp till tio km per timme och mot en daglön av 24 skil 1 ing banko fr amförde det första svenska l o k o m o t i v e t ,den vid Munk te ll s i Eskilstuna byggda " F ö r s t l i n g e n " ,med åtta gr us va gn ar efter eller före sig m e l ­ lan Nora och Ervall a. Ha ns a v lö ni ng kom också att not slutet av tjänst et id en stiga till hela fyra ri ksdaler banko per dag.En i sanning god inkomst för en liten la ndbonde i 1850-talets Bergslagen!

Den förste lokföraren på den 18 km långa järn vä ge n Norb er g- Än ge ls be rg , N. P.Lantz - vilken för övrigt best äm de inte bara vart tåget skulle stanna utan också vilka som skulle få resa med - kom vid 18 års ålder till banbygget från Småland som rallare och best eg utan eg e n t l i g me k a n i s k utbild ni ng sitt lilla lo k. D e s s u t o m var han enögd! Sy np ro ve n sp elade tydligen ingen nämnvärd roll. Under själva ba nb yg gn a d e r n a , s o m ju ofta utfördes av enge ls ka en trepenö- rer,användes även enge ls ka lo kförare på a r be ts lo ke n och det är väl högst s a n n o ­ likt,att de flesta av de m samt id ig t tj än st gj or de såsom instruktionsförare.

Det finns även en u p p g if t, at t Köping-Hults j ä rn vä g införskrev fem engelska l o k ­ förare under sin första tid. De hette icke lo ko mo ti vf ör ar e utan benämndes med sin engelska yrkestitel engineer. Snnu så sent som år 1906 tj än st gj or de en engelsk m e db or ga re A . Hu dg es on så so m lo ko mo ti vf ör ar e vid O x e l ö s un d- Fl en -V es t- manlands järnväg. Då Sv erige redan i jä rn vä ga rn as ba rn do m hade ett icke ringa antal ångbåtar och d ä rj än te en del ån gm a s k i n e r börjat brukas för stationär industriell dr i f t , ä r der alldeles klart att en del av vår första lokpersonal rekryterats från sj öfarten och industrin.

T r a f ik pe rs on al en överfördes i icke ob e t y d l i g om fa t t n i n g dire kt från järn- vä gsbyggnadena och särdeles påtagligt var detta fallet ifråga om banavdel- ningens r e k t y t er in g. De t var ju också rätt n a tu rl ig t, at t en jä rn vä gs by gg ar e, en rallare s å l u n d a ,skulle vara p r ed is po ne ra d att vid bandriftens öppn an de bli antingen b a n m ä s t a r e ,banvakt e l le r ba n a r b e t a r e . l i k s o m j ä r n v ä g s by gg na ds be fäl et överfördes till att bli ba ni ng en jö re r och tr af ikinspektörer.

Det mili tä ra inslaget var iö go nfallande i alla t j ä n s t e g ra de r. fr ån befäls- posterna och skalan ne r å t . O m det varit mö jl ig t att närmare studera en noggrant upprättad pe rs on a l f ö r t e c k n i n g från en av de tidi ga re jä rnvägarna är det t ä m ­ ligen säkert,att en myck et hög procent av person al en skulle visat sig ha varit f. d . mi li tä re r. Bl ot t för ett och annat årtionde sedan till hö rd e det vanligheten att man i de t r ad it io ne ll a f ö d e ls ed ag sa rt ik la rna om j u bi le ra nd e jä rnvägsmän kunde läsa att ve de rb ör an de e f te r så och så många års m i li tä rt jä ns t tagit a n ­ ställning vid j ä r n v ä ge n. Fö rb un de ts förste förtro en de ma n A.P.Wi be rg var f.d. st amanställd vid Göta ar ti ll e r i r e g e m e n t e . B l a n d lo kp ersonalen blevo sedermera

f.d stamanställda från flot ta ns e l d a r e a v d e l n i n a r i St o c k h o l m och Karlskrona rätt allmänt f ö r e k o mm an de .B et yg från flottans m a sk in av de ln in gs olika skolor voro i själva verket m y ck et goda m e ri te r för an st ä l l n i n g i loktjänst.

Ett annat drag av m i li tä r or ga ni sa ti on låg och ligger alltjämt i u t f o r m ­ ningen av de di ci plinära förhållandena. Vid järn vä ga rn a infördes och knäsattes tidigt befälets d i ci pl in är a b e s t r a f f n i n g s r ä t t ,vi 1 ken finns mycket noggrant definierad och utformad i den sä rskilda d i c i p l in st ad ga n vid Statens Järnvägar.

Själva yrkets n a t u r ,d i c i p l i n e n ,befäl sförhål 1a n d e t , g r a d e r i n g e n ,förter sålunda en viss frändskap med den mili tä ra organisationen. Den har därför redan från början alstrat vissa fö r e t e e l s e r , s o m icke äro alldeles olika en sorts tjänstens kastväsende. Denna djupt rotade mental it et gav i sin tur upphov till den a l l ­ männa syn på tjänsten och andra prob le m, vi ke n kom att få ett djupgående i n fl yt­ ande på järnvä gs mä nn en s o r g a n i s a t i o n e r och de olika st rä vandena att sammanföra dessa starkt d i f f re nt ie ra de y r k e s k a t e g o r i e r i fackliga och andra organisationer. Den förklarar till dels att j ä r n vä gs mä nn en relativt sent fingo en modernt u p p ­ byggd facklig organisation. Likväl lyckades det sm ån ingom,men först för knappt tio år sedan,att av jä rn v ä g s m a n n a f ö r b u n d e t skapa ett av Sveriges första f a c k ­ förbund,som organi se ra ts ef te r in du st ri fa ck fö rb un det s klara principer.

Ob je kt iv it et en gör det oc ks m befogat att fa st slå,att ett så mångsidigt sammansatt förbund som Svenska Jä rn vä gs m a n n a f ö r b u n d e t fo rtfarande har sina speciella sv årigheter att bemästra,vil ka uppenb ar li ge n icke i samma grad äro tillfinnandes inom de rena yrkesf ör bu nd en . En latent ,e hu ru utåt föga mä rk ba r in tressemotsättning är a l lt jä mt för handen bland förbundets olika m e d l e m s ­ kategorier. Or sakerna härtill äro i själva verket ganska naturl ig a. De bottna främst i det löne och b e f o rd ri ng ss ys te m, som är gäll an de vid jä rn vä ge n. Me ll an den unge extra or di na ri e s t a t io ns ka rl en och den äldre loko mo ti vf ör ar en i högsta lönegrad förefinnes on ek li ge n en vid marginal i lönehänseende. O l i k ­ heterna i an st äl ln in gs fö rh ål lan de na mell an å ena sidan statsjär nv äg ar na s p e r ­ sonal , vil ken står i tj än s t e m a n n a s t ä l l n i n g till a r b e t s g i v a r e n - s t a t e n ,och å andra sidan de enskilda j ä r n vä ga rn as k o ll ek ti va vt al sa ns täl ld a personal med s t r e j k ­ rätt,ha inneburit ett annat sp än n i n g s m o m e n t , l i k a s å kl as si fi ce ri ng en av j ä r n ­ vägsföretagen i olika b ä r i g h e t s g r u p p e r samt skilln ad en mellan normal spårsnätet och smalspårsnätet. Det är m o t s ä t t n i n g a r , s o m varit be tydligt större tidigare och som efter hand kunnat överbryggas.

A tt k o m m a in vid jä r n v ä g e n

Anställningen i j ä rn vä gs tj än st ansågs tidigt som något för me r,något sä krare och bättre,än anst äl ln in ge n inom industrin och den övriga arbetsmarknaden. Avlöningen var v i ss er li ge n inte särskilt god,men den gav en relativt tr yg g ehuru knapp bärgning. Man innehade sin tjänst året r u nt ,v ar icke nämnvärt beroende av sä songsmässiga oj äm n h e t e r och rönte föga påverkan av de växlande konjunkturerna. Man blev or dinarie och ha de ,o m man skötte si g , mö jl ig he te r till en relativt s ä k ­ ert utstakad befordringsgång. Den unge ve rk st ad sp ra kt ik an ten .å ng fi nk el da re n eller lo ko mo tivputsaren va)=- täml igen säker på a t t, om han i övrigt up pfyllde vederbörande f o rd ri ng ar ,s å skul le han inom en förut fixerad tidrymd snart stå som extra lokeldare. Efter några år skulle han bli o r d i na ri e lokeldare och efter ytte rl ig ar e ett antal år skulle han befordras till lokförare. Liknande var be fo rd ringsgången för viss trafikpersonal. Den 18-årige yn glingen gick till stinsen och anhöll att få bli extra bromsare. Han anvisades till f ö r r å d e t ,fick jJt en röd och en grön si gn al f l a g g a , e n re gnkappa och en b r o m s a r b i l j e t t ,på vars baksida hela hans in st ruktion stod tryckt. Så var han järnvägsman! O m st än di g- are var det inte i detta fall. Om han höll sig kvar vid j ä r n v ä g e n ,hade han som andra att vandra t r ap ps te ge n up på t, ka ns ke till en ko nd uk tö rsbeställning. Det var en relativt jämn ry t m , s o m innebar succes si va löneförbättringar. Och längst borta och som a v sl ut ni ng på jä rn vä gs m a n n a b a n a n skymtade en bl ygsam men dock saker pension vid en viss ålder,då ännu m a ss or med fattigt folk måste sträva for det dagliga brödet.

Järn vä gs tj än st en in nebar oc ks å främst i allmän he te ns men även i personalens ogon vissa andra förmåner. Dit hörde t. ex .t il lg ån g till t j ä n st eb os tä de r, di t norde också fr ib il je tt er och hu sh ållsbiljetter. Psykol og is kt sett gav också sJaiva uniformen ett visst socialt anseende. Den så att säga skänkte det yttre

10

teclret

pi en bestämd grad av stabilitet och or dnade f ö r h i l landen. Man var "jSrnvSgare" kort sagt. Sl utligen omgavs själva yrket en viss romantisl nimbus - med rätt eller orätt - som inte fanns över t.ex. jordbruk sa rb et ar en s eller den innestängda industriarbetarens sysselsättning.

Jä rnvägsmannen fick utöva sin tjänst inom bestämda och exakt angivna g r ä n ­ ser. Han hade först och främst sina precisa kl ockslag angivna tjänstgörings- turer,vilka voro beroende av främst tidtabellen. Ofta kom han därf ör att nästan bokstavligt talat få arbeta med klockan i hand. Särskilt var - och så är förhållandet i högre grad i dag - detta fallet med den åkande personalen. J ärnvägsmannens tjänst regleras av mer eller mindre de ta ljerade men alltid kategoriska re gl ementen och tj än st gö ri n g s f ö r e s k r i f t e r , d e m han hade s k y l d i g ­ het att kunna. Han stod i det dagliga arbetet under ständig uppsyn och in­ passad mellan befäl av olika grader. Mången st äd es utvecklades också ett patriarkaliskt tjänsteförhållande.

Allt detta har samverkat till att gr undlägga en särskild mental it et bland järnvägsfolket. Den kännetecknas av bl.a. ar be ts ru ti ne ns plikttrohet och en stark ansvarskänsla me n , s o m förut sagts, också av en viss "klasskillnad" bland personalen inbördes. En lokförare var som förut nämnts alltid förmer än en stationskarl och redan på lokomotivet fanns den stundom oöve rs ti gl ig a klyftan mellan lokföraren och hans eldare. Unga förare sade aldrig du till föraren. Det vore ett brott mot etiketten. De sade förarens tillna mn ,i bl an d med herr framför. J a , s t u n d o m kallade eldaren sin förare för farbror! Det finns fall .visserligen ex kl us iv a så dana,då eldaren fick lämna lokomo ti ve t, me da n f ö r ­ aren intog sin måltid. En viss förare var till den grad m e dv et en om sin s t ä l l ­ ning,att hsn gängade fast en ståndare i durk en i hytten och på denna brukade han placera ett litet b o rd ,s om han t.o.m. förs åg med en vit duk,på vilken han s.edan plockade upp mats kr in et s innehåll. Na tu rl ig tv is intog han sin frugala måltid i splendid isolation! De voro s j ä l v m e d v e t n a ,dessa gamla lokomo ti vf ör ar e och ofta inte besatta av s t å n d s h ö g f ä r d ! Det finns också exempel på,att gamla " s t a t a r f ö r a r e " ,dv s. lo kf ör ar e vid SJ,a ns åg sig stå åtminstone ett trap ps te g över sina kolleger vid de e n sk il da järnvägarna. Man var väl kungliga s t a t s ­ banans förare!

M å ngenstädes fö refanns emelle rt id en utpr äg la d s a m h ö r ig he ts kä ns la inte bara mellan b e f a t t n i ng sh av ar na av samma kategori - den har nog alltid varit ganska självfallen - utan samh ör ig he te n gällde också järnvägen. Där två eller flera j ä r n vä ga r möttes på en s t a t io n, bl ev denna so li daritet med "den egna banan".ö ve rt yg el se n om att trots allt var denna bana den bäst a, så f r a m t r ä d ­ ande och påtagl ig ,a tt den till och med kunde ge upphov till en m ä rk ba r ehuru harmlös m o ts ät tn in g och irritation mell an de ol ik a företagens anställda. Man kan kalla detta för "järnväg sp at ro ti sm " el le r något an na t, me n den var en faktisk företeelse. "F ör bannade på v å r a n bana vill vi vara sj äl va ", sa de en gång en banvakt vid en skånsk j ä r n v ä g , n ä r koll eg er från en annan jä rn vä g voro kritiska.

Här har nu i korthet försökts teckna b a kg ru nd en till att s v år ig he te rn a att en hetligt o r ga ni se ra j ä rn vä gs mä nn en voro större än bland andra a r b e t a r e g r u p ­ per och att jä rn vä g s m ä n n e n s en he tl ig a or ga n i s a t i o n är av så relativt ungt datum. Det fackliga m r dv et an de t växte sena re fr am vid j ä rn vä ga rn a än inom må ng a andra yrken. När sedan i slutet av 1800-talet och ännu under detta å r ­ hundrades första d e c e n n i u m j ä r n vä gs mä nn en bö rjade samm an sl ut a si g,lyckades o r ga ni sa ti on er na få grepp över j ä rn vä gs fo lk et i huvudsak endast i s p e c i a l ­ or ga ni sa ti on er na s skepnad.

Rörande de de första jä rn vä gs mä nn en s t j ä n s t g ö r i n g s f ö r h å l l a n d e n f ö re li g­ ga tyvärr ganska sp arsamma uppgifter. Man har v ä se nt li ge n endast äldre tjänst- göri ng sr eg le me nt en att hålla sig till. Det är för övrigt ett anmärkningsvärt f ö rh ål lande,att jä rn vä gs tj än st en och dess ut övare i blott ringa ut sträckning lockat till litt er är behandling. Medan litter at ur en ofta sysslat med skilda y r k e sg ru pp er - sj ö m ä n , f i s k a r e . b ö n d e r . l a n t a r b e t a r e och s t a t ar e, så gv er ks - och jä rn br uk s a r b e t a r e , l ä r a r e , l ä k a r e , p r ä s t e r , k ö p m ä n , j a praktiskt taget alla yrken- finner man sällan j ä rn vä gs ma nn en och hans yrke i den svenska litteraturen.

Och ändå finns det få y r k e n, me d vilka allm än he te n står i en sä dagl ig och

regelbunden kontakt som just med j ä r n v ä g s f o l k e t . Av de första tjänstaörinns reglementena kan man e m el le rt id skapa sig en rätt god bild av hur iärnväcK tjänsten utövades under sitt första årtionde. ’ y Till en början saknade personalen uniformer. Den hade att utföra arbetet i sina egna k l a d e r , m ö j 1 1 gen utrustad med en unif or ms mö ss a. fö rs edd med det bevingade hjulets e m b l em ,p å den tiden ge me n l i g e n kallat "flygare" Det ar «si tydligen detta fö rh ål la nd e, so m återspeglas i de första reglementenas s t ä n d i g uppm an in ga r till befälet att noga öv er va ka ,a tt b e t j än in ge n skall inställa sia i tj änstgöringen "till sitt y t t r e ren och snygg" .F ör st 1864 infördes uni?orm- erna vid statsbanorna. All lagre personal gick under be nä mningen betjäningen betjante eller ja rnvagsbetjante. De högre katego ri er na voro tjänstemän..

I' väntan på tåg vid Hybo station om k r i n g år 1918. SJ personal på mellan- plattformen är fr v Stationskarl Per Gullik ss on (Betjänte),stins E W M Hellbom (Tjänsteman) och kontor sb it rä de t E H Esping (Betjänte).

Fotot finns även som vykort. Foto: ur Hybogr up pe ns samling.

1 1

J Ä R V SÖ -L JU SD AL 100 år: "Jerfsö" st at io n 1880-talet Blandat tåg:de me llersta pe rs on va gn ar na har p l at tf or ma r och g e n o m g å n gs ko rr id or ,de lägre saknar genom gång ,h ar dörr ar i vagnss id an till varje kupé samt fotsteg längs hela vanen för tå gpersonalens ge nomgång utmed tåget under gång.

Ovan st åe nd e foto,finns ti ll sammans med tre andra mo t i v , s o m vykort.

Hela satsen 4 stycken kostar 5:- och kan beställas hos OK Bv . S k r i v Ljusdal 100 år på beställningen. Porto tillkommer!

J U B IL E U M S R E S A TILL

L J U S D A L 2 3 / 8 !

12

Med anledning av 100-års minnet av Norra Stambanans ankomst till Ljusdal (delen J ä r v s ö - L j u s d a l ) .arrangerar OK Bv till sa mm an s med Ljusdals museum ,e tt j-ubileumståg draget av H24:an.

Tåget avgår från Sundsvall den 23 /8 kl . 0745 och kommer tillbaka kl. 2000. Resan går via Hudiksvall till ljusdal,väl i Ljusdal kommer en eller två turer L j u s da l- Jä rv sö att kö ra s, åt er re sa n går samma väg tillbaka det vill säga via Hudiksvall BI LJETTER SÄLJES VID TAGET. VÄ LKOMMEN TILL EN SKON HÄ LS INGERESA!!!!!!!!! Yt te rligare up pl ys ni ng ar och bi l j e t t p r i s e r r R I N G Curt-L en na rt Lundén T e l :060 126152 eller Kjell Palén T e l: 06 0/ 10 13 13