Transcript Nr 4. 2011
FDB:s FDB:s NYHETER 4/2011 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2011 Anders, snart färdig med sin utbildning på yrkeshögskola och ledare på läger för barn med dyslexi: –Vi kan göra vad som helst! 1 på plats i deras skolor I Barcelona tränar Ulrika Jonsson gör tvärtom - engagerar lärarna studenterna verbböjningar till musik Filmprat är vägen in till engelska språket i Vallentuna Studie på svenska nioåringar visar att intensiv träning ger resultat som håller i sig Öppna föreläsningar och föräldraträffar på hemmaplan i Storstockholm fortsätter i vår FDB:s NYHETER 4/2011 Foto: Stefan Knorn Ordföranden har ordet Till alla fantastiska Mammor! Hon drivs av en till synes outtömlig energi. Jobbet kräver allt mer av henne och kollegans sjukskrivning gör att allt måste gå fortare. Dagarna blir sena och middagen planeras i bilen. Icabutiken runt i högt tempo, mat till åtminstone tre dagar. Det får duga. In med matkassar, diskbänken belamrad, krukväxterna hänger och kylen är full. Jackan åker av, ärmar kavlas upp och diskbänk och kyl röjs i ett rasande tempo. Medan grytan puttrar åker jullådan fram. Upp med stjärnor, ljusstakar, alla lampor lyser, skvätter ut lite pynt i hörnen. Tänder stearinljus, andas, går ner i varv, skalar potatis. Han dråsar in, hon hör ryggan när den åker i golvet, hur skorna sparkas av. Hon lyssnar, hör honom och känner att det inte har varit någon bra dag. Han glider ner på köksstolen, huvudet i händerna, det rufsiga håret, glasögonen som behöver fixas, den lite taniga ryggen över köksbordet. Hon hör att han är ledsen. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 [email protected] www.fdb.nu Känner det svarta hålet i magen, som styrt henne länge. –Vad fint du har gjort, säger han. Hon väntar en minut, rätar på ryggen, andas och vänder sig om. Hon ler. –Tack, säger hon. Min älskade unge, tänker hon. I huvudet går hon igenom utvecklingssamtalet, läxorna, proven som kommer, engelskan går trögt, matten är tuff, geografiprovet omfattande. Vi borde gå igenom alla instuderingsfrågorna en gång till, tänker hon. De tittar på varandra, han ser trött ut. Hon ser trött ut, tänker han. –Är du hungrig? Den lite hurtiga rösten, den som vill skapa mod. Han nickar. Vi kanske borde börja med geografin, eller vill du ta matten först? Han rycker på axlarna, hon ställer grytan på bordet. –Vet du vad, säger hon, vad var det för film du hade? Han tittar stort på henne, sedan ler han brett. –Okej, morsan. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på [email protected] Medlemsavgift 2012 Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem: 25 kr/år Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Annika Bolmstedt, Södermanland. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Madeleine von Strauss, Stockholm FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 08 - 35 07 84 kvällstid [email protected] Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Stocken-Snabbtryck AB Omslagsfoto: Johannes Nordemar 2 FDB:s NYHETER 4/2011 I detta nr! 4 6 Skoldatateket i Södertälje gör tvärtom! Läs hur här. Catwalk på spanska. Vi klär ut oss och leker modevisning. En går på catwalken, en beskriver plagg, färger och mönster. 8 10 12 Plats: Stockholm Tid: 21-22 april 2012. Mer information kommer i nästa nummer. Anmälan görs till kansliet där årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga. Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång. Styrelsen välkomnar nya krafter Vill du lämna förslag på nya styrelsemedlemmar eller är du själv intresserad av att delta i styrelsearbetet? Kontakta kansliet! Varmt välkommen hälsar styrelsen! Mamma Mia får dem att prata engelska. 9 Kallelse till FDB Riks årsmöte Anders berättar om sin väg genom skolan. Svensk studie visar att intensiv ljud- och lästräning ger resultat som står sig. Framgångsrikt samarbete mellan FDB och Dyslexiförbundet FMLS i Stockholm fortsätter i vår. Hej medlem! Kom ihåg medlemssidorna med forum för lokalavdelningar. Skicka din e-post till kansliet så får du inloggningsuppgifterna. Styrelsen för FDB Riks Nytt år - ny medlemsavgift Nu är det hög tid att förnya medlemskapet i FDB. Just ditt medlemskap är viktigt för att föreningen ska kunna informera om läs- och skrivsvårigheter, utveckla material, driva opinionsbildning i olika skolfrågor och inte minst kunna ge råd per mejl och telefon. Hjälp oss att värva fler medlemmar och anmäl familjemedlemmar som stödmedlemmar. För varje medlem och stödmedlem blir föreningen starkare och kan göra mer. Styrelsen tackar för ditt engagemang! LÄSK-pärmen uppdaterad Nu har LÄSK-pärmen, FDB:s uppskattade informationspärm, uppdaterats. Drygt 40 sidor har reviderats. Up pd På vissa sidor är det enbart små korrigeringar, på ate rad andra genomgripande förändringar som till exempel har med lagstiftning rörande skolan att göra. På www.fdb.nu anges vilka sidor som är ändrade, och du kan skriva ut alla de ändrade sidorna på en gång alternativt skriva ut hela pärmen. Det går också bra att beställa pärmen från kansliet. Pärmen finns både i A4-format, som häfte i A5-format och som DAISY-skiva. Den är framtagen i samarbete mellan FDB, Dyslexiförbundet FMLS och Svenska Dyslexiföreningen. Den första LÄSK-pärmen gavs ut 2001 inom ramen för LÄSKprojektet. LÄSK står för läs- och skriv. 3 FDB:s NYHETER 4/2011 Text & foto: Johannes Nordemar I Södertälje tänker man tvärt om. Istället för att låta lärarna åka iväg på kurs kommer kursledaren till skolan för att inspirera och introducera nya hjälpmedel för lärande. – Datorer, mobiltelefoner och surfplattor blir allt viktigare i skolan. Det menar Ulrika Jonson. Hon besöker skolor varje vecka och ser redan att den nya tekniken inkluderar fler elever i lärandet. – Jag tror att vi måste ändra vårt sätt att tänka, säger Ulrika Jonson, skolutvecklare för specialpedagogik och IT i Södertälje. Enligt hennes sätt att se på lärande är datorer och telefoner lika naturliga hjälpmedel som pennor, papper och saxar i klassrummet. Rustar eleverna för framtiden Dels handlar det om att inkludera fler i lärandet, även dem som har svårare för läsning och skrivning. Dels handlar det om att utrusta eleverna inför framtiden. – Ska barnen senare bli anställningsbara måste de klara av tekniken. Därför borde tekniska hjälpmedel finnas tillgängliga redan i tidig skolålder och integreras som naturliga redskap i klassrummet. Ulrika tar stöd av den nya skollagen som trädde i kraft 2011. Om elever som är i behov av särkilt stöd står bland annat: Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. – Enligt skollagen ska vi jobba för att inkludera så många elever som möjligt i klassrummet. Och med dagens tekniska hjälpmedel är det möjligt för till exempel dem med läs- och skrivsvårigheter att finnas kvar i klassgemenskapen de flesta lektioner, istället för att gå iväg till ett annat klassrum för särskilt stöd. Några datorprogram Ulrika använder: ClaroRead - Talsyntesprogram som bland annat läser upp all text som kan markeras i datorer – textdokument, pdf:er, webbsidor. Gustavas ordbok - En digital ordbok som gör det möjligt att hitta ett ord, även om man inte vet exakt hur det stavas. Stava Rex - Ett rättstavningsprogram utvecklat för dem med läs- och skrivsvårigheter. Spell Right - Ett rättstavningsprogram på engelska utvecklat för dem med läs- och skrivsvårigheter. 4 Exempel på hjälpmedel är bland annat talsyntesprogram som kan läsa upp en text. Men även pekskärmsmobiler, som tillsammans med rätt applikation kan fota av tavelanteckningar och spela in röstmeddelanden, är till stor hjälp för den som skriver långsamt och vill koncentrera sig på att lyssna istället för att anteckna. – Det hjälper eleverna att behålla fokus. Det kan vara för mycket att både skriva av tavlan, stava rätt och lyssna samtidigt. Varje vecka besöker Ulrika skolor för att inspirera lärare att använda den nya tekniken. När hon möter lärarna i deras vardag är det lätt att se vad som inte fungerar, men hon talar helst inte om problem och tydliggör detta förhållningssätt med en liknelse: – Om man går in i ett kallt rum, så kan man antingen säga ”fy så kallt det är” eller ”vad friskt det är”. Mycket handlar om inställning Och mycket handlar om inställningen. Lyckas hon få rektor och lärare med på tåget så brukar hela projektet lyckas. Eleverna är sällan ett problem. – Det är en häftig upplevelse att FDB:s NYHETER 4/2011 –Vi måste ändra vårt sätt att tänka få vara med när de upptäcker hur programmen fungerar. Talsyntes funkar på flera språk Att få en text från webben uppläst med hjälp av talsyntes gör texten mer tillgänglig. Och talsyntesen fungerar även på flera språk. – Vissa använder den bara en gång, när vi testar. Men för andra kan den bli ett verktyg som följer med hela livet, menar Ulrika. Kommunlicenser förenklar Södertälje har kommunlicenser för flera hjälpmedelsprogram. Det innebär att det är enkelt och fritt för skolorna att använda programmen. Ofta finns de redan på skolans datorer, ibland utan att lärarna vet om det, då programmen lagts in av en IT-tekniker. Men Ulrika är strategisk. När hon har fått uppdraget att åka ut till en skola brukar hon börja med att träffa lärarna, för att tillsammans med dem installera programmen. Hon menar att det går att skapa en helt annan förståelse för hur det fungerar genom att jobba på det sättet. Ofta behöver hon bara sätta bollen i rullning. Många elever har egen dator När hon åker ut nästa gång träffar hon ofta hela klasser och låter eleverna installera programmen. På många skolor har eleverna till och med varsin dator, något som blir allt vanligare i Södertälje. En nättjänst Ulrika ofta låter eleverna pröva är Storybird.com. Där kan man med hjälp av färdiga bilder skapa texter och berättelser. När man sedan kopplar detta till ett talsyntesprogram blir det ett spännande och lärorikt sätt att berätta en historia på. Besöker ofta skolan tre gånger Ofta åker hon också ut en tredje gång till varje skola för att följa upp verksamheten, och responsen är positiv. Som Ulrika gång på gång poängterar: – Det finns bara möjligheter med den nya tekniken. Några användbara appar för pekskärmsmobiler PhotoNote - En anteckningsapp där man kombinerar bild och text och sedan kan maila anteckningarna vidare. Mental Note - En anteckningsapp som kombinerar bild, ljud, skrift och handskrift i en och samma anteckning. Dragon Dictation - En taligenkänningsapp som skriver det du säger. Popplet Lite - En mind-map-app som kombinerar text och bild. Prizmo - En scannerapp med teckenigenkänning. Text som fotograferas omvandlas till ett redigerbart textdokument i telefonen och kan läsas upp med talsyntes. Speak it - En talsyntesapp där man skriver eller klistrar in en text man då kan få uppläst med talsyntes. I speak - Översätter text från bland annat engelska till svenska. Teckenlex - Ett lexikon för svenskt teckenspråk, med bilder och instruktioner. 5 FDB:s NYHETER 4/2011 Nu i höst har FDB:s Nyheter besökt Internationella skolan i Barcelona. Där kan man bland annat läsa nybörjarspanska på folkhögskolenivå. De tre lärarna på kursen har en massa trix och knep för sig för att trumma in fraser, grammatik och lite spansk umgängeskultur i sina studenter. Studenten Peggy Bernin berättar. Lära spanska på kul sätt Prepositioner/lägesord Rörelser En elev leder Tai-chi och instruerar övriga med instruktioner på spanska. Vi tränar bl.a. lyft armarna, böj knäna, vrid på kroppen, dra höger arm åt höger, koppla av o.s.v. Träna verb med musik Läraren ställer en stol på ett bord. Sedan tar han olika saker – det kan vara en bok, en penna, ett glas, en nyckelknippa, en apelsin och en tidning - och placerar dessa antingen på bordet, eller på stolen, under stolen, under bordet, bakom stolen, framför stolen, bakom eller framför varandra eller vid sidan av varandra. Först uppmanar läraren oss att göra olika saker som tex: Ta apelsinen och placera den på stolen. Ta tidningen och lägg den under stolen. Därefter instruerar vi varandra. Först tränar vi regelbundna verb, sedan oregelbundna. Allt till musik. Vi står i ring, rabblar verben i alla tempusformer och rör oss rytmiskt samtidigt. Till exempel verbet hablar – att tala. Hablo, hablas, habla, etc till rörelser. Vi böjer knäna rytmiskt, stampar med fötterna för att betona rytmen och rör armar och händer i takt med musiken samtidigt som vi rabblar verben. Internationella skolorna erbjuder bland annat spanska i Barcelona. Ibland är lektionerna av det mer traditionella slaget. I bilden till vänster får Peggy Bernin hjälp av sin lärare Marcel. Men ofta ingår rörelser och roliga lekar och övningar för att träna såväl ordförråd som grammatik. Foto: Redaktören, Peggy Bernin och skolan Bokstavsträning i lag Studenterna delas in i lag. Sedan får varje lag en bokstav och vi ska komma på ord i olika kategorier vilka börjar på denna bokstav. Kategorierna kan vara en blomma, ett djur, ett namn, en stad och ett klädesplagg. När ett lag kommit på ett ord i samtliga kategorier avbryts tävlingen. Lagen får sedan poäng för antalet godkända ord. 6 FDB:s NYHETER 4/2011 – Vi frågar vad vi kan göra för studenten Internationella skolorna – Barcelona IS samarbetar med Mälardalens högskola. Skolan erbjuder spanska 1 och spanska 2 på högskolenivå. Kurserna har samma upplägg som motsvarande kurser i Sverige med ännu större fokus på muntlig språkfärdighet. Skolan erbjuder även kurser i spanska på folkhögskolenivå. Eva Netzell är verksamhetsledare. vi till att en student har extra svårt att uttrycka sig i skrift så tar vi hänsyn till det på olika sätt vid tentamen. Undantaget är grammatiktentor, där prövar vi oss fram. Min erfarenhet är att många kämpar på i det tysta, men att många också har hjälp av den alternativa pedagogik som vi använder oss av framförallt i folkhögskolekursen. Hur gör ni för att underlätta studenternas studier? Det är studentens ansvar att kontakta skolan om man har något funktionshinder. Vi nämner detta vid introduktionen. Sedan får alla studenter fylla i en enkät vid kursstart där en av frågorna lyder: På vilket sätt tycker du bäst om att lära dig språk? Den frågan diskuterar gruppen också med respektive lärare. De spanska lärarna har handledartid varje vecka och kan kalla en student om de misstänker att denne har svårt på något sätt. Jag har också handledartid varje vecka, så handledning kan ske både på spanska och svenska. Vad har ni för planer för 2012? Vi arbetar med ett tema varje år. För 2012 har vi tänkt ta just funktionshinder och bland annat undersöka vad i folkhögskolepedagogiken som faktiskt går att överföra till högskolekurserna. Vi planerar också att ytterligare fördjupa kontakterna med ombudsmannen för handikappfrågor på Mälardalens högskola för att höra vilken form av stöd som finns. Det är också något vi rekommenderar blivande studenter att göra, i god tid före studiestart. Och om en student berättar om svårigheter? Då frågar vi vad vi som skola och som pedagoger kan göra för att hjälpa just henne/honom. Idag kan vi till exempel lämna ut föreläsningsanteckningar i förväg och det finns möjlighet att göra en muntlig tenta. Känner Riktningar Rollspel i att söka jobb Först lär vi oss skriva enkla CV:s på spanska. Sedan sätter vi ihop annonser där olika arbetsgivare söker personal. Därefter spelar vi rollspel, ett par intervjuare möter en arbetssökande. En del annonser är väldigt fantasifulla och kraven kanske inte helt verklighetstrogna men roligt och lärorikt blir det. Vi tränar riktningsord till musik. Det blir som en rytmisk dansövning. Vi står på rad och tränar framåt, bakåt, åt vänster, åt höger. Efter ett tag blir det svårare. Läraren skriver siffror på tavlan och pekar på dem när han säger de olika riktningsorden. Siffrorna anger hur många steg vi ska ta åt ett visst håll. Läraren slår takten för att hjälpa till med rytmen. 0-100 I hissen Lärarna ställer sig mitt på golvet och låtsas att han står i en hiss. En och en bjuder han in oss i ”hissen” och så tränar vi oss att hälsa på varandra på olika sätt, prata lite kort om vädret och sedan ta avsked när vi kliver ur. Därefter upprepar vi övningen men är då fler i hissen. 7 Vi står i ring och tränar siffror genom att räkna från noll till hundra. Den som inte kan svara går ur ringen. Till slut är en kvar. FDB:s NYHETER 4/2011 – Får man dansa? – Ja, om du frågar på engelska. – Dance? – Go ahead. Ja, så kan det låta när barn med läs- och skrivsvårigheter träffas för att prata engelska. Film och fika öppnar för prat En handfull barn i åldrarna 10-12 år deltar i höst i en studiecirkel i engelska i Vallentuna utanför Stockholm. De träffas för att prata, för att våga plocka fram sina kunskaper i en liten trygg grupp. Olika ämnen varje gång Vid varje träff tittar barnen på korta avsnitt av t.ex. filmen Mamma Mia tillsammans. Musiken är så smittande att det ibland är stört omöjligt att sitta still. – Många är absolut jätterädda att över huvud taget öppna näbben, säger cirkelledaren Eva Söderqvist. Så atmosfären i gruppen är jätteviktig. Vi behöver känna oss säkra, våga skratta ihop, lita på att vi är bland vänner. Gruppen träffas en gång i veckan, en timme åt gången med paus för saft och bulle i mitten. Inför varje träff har Eva tänkt ut ett enkelt ämne som gruppen pratar om. Det kan vara: Hur går du till skolan? Berätta om din familj! Vad gjorde du i helgen? Ställer frågor på innehållet Basen är dock film. Eva kopplar en storbildskanon till sin dator och visar korta snuttar som hon sedan ställer enkla innehållsfrågor till. Barnen svarar på svenska eller engelska. – Det är oerhört viktigt med förförståelse, poängterar Eva. Därför var det bra med filmen Mamma Mia, för storyn känner alla till. En flicka i gruppen har nog sett filmen mer än tio gånger. Funderar på vägar in i språket Eva fortsätter: – När jag funderade på hur jag skulle lägga upp träffarna tänkte jag så här: Man måste inte läsa och skriva för att kunna ta sig in i engelska språket. Det måste gå att göra det genom att lyssna och tala. När vi ser på film har vi både bild och ljud. Ibland visar jag textremsan också. Eva Söderqvist är till vardags verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan i Vallentuna. För några år sedan ledde hon cirklar i engelsk konversation för vuxna och minns än idag att flera av deltagarna var livrädda för grammatiken. Inte blev det enklare av att många engelska ord har en knepig stavning och dessutom inte heller låter som de ser ut. Lite show måste det vara Det är inte universitetspoäng i engelska som är det viktigaste för att leda en cirkel för unga. Däremot behöver man vara hemma på talad engelska, kunna hantera barn och inte minst se till att alla kommer till tals varje gång. Och man måste våga bjuda på sig själv. – Lite show ska det vara också! veta mer? Vill du göra som Eva, starta studiecirkel? Kontakta henne gärna! Eva Söderqvist, Studieförbundet Vuxenskolan Vallentuna Tfn 08-511 713 33 E-post: [email protected] Foto: Eva Söderqvist 8 FDB:s NYHETER 4/2011 I slutet av gymnasiet förstod Anders Åkerlund att han hade dyslexi. Året efter diagnosen sköt betygen i höjden. Att lärarna inte reagerade tidigare tycker han är märkligt. – Vi kan göra vad som helst – Jag läste ju aldrig böcker, säger Anders. Det samtalet blev startskottet på den utredning som ledde fram till att Anders som 17-åring fick sin diagnos. – Så bra betyg som efter det året hade jag aldrig haft förut. Det är också därför han menar att det är så viktigt att be om hjälp och bli utredd om man har problem att läsa och skriva. Fortfarande lite sur på skolan Att han ändå klarat sig relativt bra tror han själv berott på att han visat intresse på lektionerna, räckt upp handen och pratat mycket. Eftersom han gick mellan- och högstadiet på en skola med musikinriktning var också många lektioner väldigt praktiska, vilket var bra för honom. Samtidigt är han kritisk till hur skolan ignorerade de problem han faktiskt hade. – Jag är fortfarande lite sur på skolan, erkänner han. Visst fanns det några lärare som han kunde söka stöd hos, men han blev aldrig utredd. Istället var det upp till honom själv att hitta lösningar. För att ha en chans att hänga med brukade han be om att få kopior av lärarnas anteckningar eller overheadblad. På så sätt kunde han koncentrera sig på att lyssna istället för att skriva ner allt under lektionerna. Han hade också ett slags datorprogram som hjälp att plugga in engelska glosor. Trodde att alla hade det lika svårt Men trots att det var tungt funderade han aldrig särskilt mycket över varför han hade svårt med läsningen. Han trodde att alla hade det likadant. Men när han började gymnasiet fick han, precis som alla andra elever, ha ett samtal med en sjuksköterska. Hon frågade hur det gick i skolan och Anders berättade att det gick bra, förutom med engelskan och svenskan. 9 Dyslexi behöver inte vara ett hinder Idag får han han vara en förebild för dem som är i den situation han själv varit i. Anders är engagerad som ledare på ett dagläger för barn med dyslexi, tillsammans med Gro Granqvist och Louise Lindqvist som vi skrivit om tidigare. Hittills har de haft två mycket uppskattade läger i Vallentuna. – Det viktigaste vi vill förmedla är att dyslexin inte behöver vara ett hinder. Därför handlar det till stor del om att bygga upp självförtroendet hos de barn som har läs- och skrivsvårigheter och få dem att ha roligt tillsammans. Till barn som kämpar har han några bra tips. – I skolan kan det vara riktigt tunga texter. Hitta böcker eller tidningar om sånt du är intresserad av och träna på att läsa roliga texter också. – Var inte rädd för att läsa långsamt. Ordna mysstämning och se till att det är tyst runt omkring. Till sist har Anders lite uppmuntran. – Se inte läs- och skrivsvårigheter som ett hinder, vi behöver bara lite hjälp ibland. Vi kan göra vad som helst. Text & foto: Johannes Nordemar Anders Åkerlund är snart färdig med utbildningen vid Hermods yrkeshögskola. Han har just påbörjat den sista praktikperioden, som företagssäljare på ett företag som är ledande i sin bransch. Man skulle kunna sammanfatta läget med att: Det går bra för Anders. Men även om läsoch skrivsvårigheterna inte hindrar honom idag har det varit tufft tidigare. – Jag tror inte att jag lämnade in en enda skrivuppgift under hela högstadiet, säger han. FDB:s NYHETER 4/2011 Svensk studie visar: Intensiv träning ger resultat Elever som har svårt att avkoda ord riskerar att misslyckas i många ämnen, trots att de inte har svårt att förstå saker och ting. Detta leder ofta till lågt självförtroende. Det i sin tur försvårar läsningen ytterligare och eleven riskerar att hamna i en ond cirkel. Det är jobbigt för den det drabbar och kostar samhället stora pengar. Tidiga kraftfulla insatser kan bryta den onda cirkeln. Det visar en studie som forskaren Ulrika Wolff genomfört. Flera internationella studier har visat att daglig intensiv undervisning för barn med läs- och skrivsvårigheter under en begränsad period ger bättre resultat än mer spridd stödundervisning. Med bland annat dessa resultat som bakgrund har forskaren Ulrika Wolff genomfört en studie på svenska nioåringar. Under tolv veckor fick de intensiv en-till-enundervisning i tre moment; kopplingen ljud-bokstav (fonem-grafem), läsflyt genom upprepad läsning samt strategier för läsförståelse. Tränade 40 minuter per dag Ulrika Wolffs metod kallas för RAFT och har testats på ett hundratal barn i nioårsåldern. De delades in i två grupper. Hälften tränade RAFT 40 minuter om dagen, fem dagar i Grafem Ett annat ord för bokstav. Fonem Språkljud. Den minsta ljudenhet som skiljer ett ljud från ett annat. veckan tillsammans med en specialutbildad pedagog, hälften erbjöds skolans vanliga undervisning, vilket kunde innebära specialundervisning. Resultaten höll i sig De intensivtränade barnen förbättrade sin läsförståelse, ordavkodning och läshastighet under de tolv veckorna. Resultaten höll i sig ett år senare. – En framgångfaktor är att en metod som denna genomförs fullt ut, förklarar Ulrika Wolff. Inga timmar får försvinna för studiedagar eller annat. Alla tillfällen måste tas tillvara för att det ska kallas intensivträning. Eleven behöver också förstå varför vi tränar ett visst moment, vilket syfte vi har med just det momentet. Då ökar motivationen och delaktigheten. Fonem-grafemträning viktigast Fonem-grafem-koppling handlar om att träna upp förmågan att identifiera och koppla ett visst ljud till en viss bokstav. – Detta moment är det viktigaste, det som vi arbetade mest med, förklarar 10 Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om det enskilda språkljudet, fonemet. Till exempel är man medveten om att a-ljudet finns i ord som blad och sal. Ulrika Wolff. Eleven fick till exempel lyssna efter olika ljud i ord och på olika sätt manipulera ljuden i orden, och koppla ihop ljuden med bokstäver. Till hjälp fanns bland annat bokstavskort och munbilder som visar var och hur vissa ljud formas. Vokalljuden viktiga Mest tid lades på vokalljuden. – Vi pratade inte stavningsregler, förklarar Ulrika, utan kände efter vad som till exempel skiljer långa och korta vokaler åt och vad som kan hända med betoningen. När eleven sedan kom till dubbelteckning kunde han använda sina nyvunna kunskaper och i det skedet koppla det till stavningsregler. FDB:s NYHETER 4/2011 Foto. Torbjörn Lundgren – Allt vi gör i skolan ska ha stöd i aktuell forskning. Det menar Ulrika Wolff. Hon har forskat kring effekterna av intensiv ljud- och lästräning. När eleven skulle träna läshastighet och läsflyt delades texter upp i sex lika långa stycken. Varje stycke skulle ta max fem minuter för eleven att läsa igenom första gången. Det betydde att olika elever kunde få olika texter. Eleven fick sedan i uppgift att en gång om dagen, måndag till fredag, Lip poppers Ett ord Ulrika fann i en amerikansk studie. B och P kallas för Lip popper. Man ”poppar” ljuden med läpparna. läsa texten högt för lärare. Eleven tog själv tid med stoppur och läraren antecknade antalet felläsningar. På fredagen läste eleven texten två gånger, i början och i slutet av träffen. Dessa resultat åskådliggjordes i stapeldiagram. På så sätt kunde eleven se sina framsteg. Efter sex veckor började man arbeta med en ny text, på samma sätt. Mot slutet av tolvveckorsperioden sammanställde eleven alla måndagsgraferna och fick på så sätt tydlig återkoppling på hur mycket läsningen hade förbättrats och hur mycket det lönar sig att lästräna. Läsförståelse en gång i veckan Undervisningen i strategier för läsförståelse koncentrerades ofta till ett pass i veckan. Här krävdes ett annat angreppssätt. Denna träning skulle ju ske på texter som låg på elevens intellektuella nivå, vilket gjorde att antingen läste läraren texten, eller så turades lärare och elev om. Ställer frågor på det lästa Därefter ställde läraren olika typer av frågor på det lästa. Frågor där svaret antingen fanns på en plats i texten, på flera ställen eller ”mellan raderna”. De olika frågetyperna fanns på laminerade ark, en färg för varje frågetyp. Läraren ställde även rena innehållsfrågor för att säkerställa att eleven förstått texten i sig. När de tolv veckorna med intensiv träning är över behöver skolan inte fortsätta med individuell under- 11 visning. Det viktiga, betonar Ulrika Wolff, är att denna typ av intensiv träning inte ersätter ordinarie specialundervisning utan att de elever som behöver erbjuds detta i smågrupper efter intensivträningen. Håll dig nära aktuell forskning Ulrika Wolffs forskning är den första av sitt slag i Sverige. Lärare som själva vill utveckla en metod för intensiv träning behöver absolut inte kopiera just denna metod. – Det avgörande är att du håller dig nära aktuell forskning, betonar Ulrika. Allt vi gör i skolan ska ha stöd i aktuell forskning, avslutar hon. Läromedelsförlag har visat intresse för metoden men ännu är ingen utgivning bestämd. RAFT En lässtudie genomförd på nioåringar med läs- och skrivsvårigheter. 112 elever från 16 kommuner deltog i studien, hälften i experimentgrupp, hälften i kontrollgrupp. FDB:s NYHETER 4/2011 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STHLM B-FÖRENINGSBREV BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Under hösten har FDB Stockholm, Dyslexiförbundet FMLS och ABF Stockholm samarbetat kring öppna föreläsningar för föräldrar och skolpersonal. Mellan föreläsningarna har föräldrar samlats för diskussionsträffar. Våren 2012 fortsätter satsningen. Nya föräldraträffar startar i slutet av januari. Agneta Wollert Stalder hoppas att träffarna stärker föräldrarna och ger dem den ork och energi som behövs för att få till en bra dialog med skolan. Under hösten har föräldrarna haft fem träffar med olika teman. –Vi har velat ge föräldrar kunskap om vad hemmet och skolan kan göra för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska få en bra skolgång, berättar Agneta Wollert Stalder. träffen. Det blev svårt i praktiken eftersom deltagarna kom från många olika håll i Storstockholm. Inför våren vill man därför satsa mer på lokal förankring. Det blir ett upplägg med både föreläsningar inne i Stockholm och lokala nätverksträffar ute i kommunerna. God självkänsla mycket viktigt –Viktigt har varit att se hur man kan göra bra åtgärdsprogram och vad som kan vara bra alternativa verktyg. Att hjälpa våra barn till god självkänsla och mindre stress har också varit viktiga teman. Drömmer om starka föräldragäng Agneta har en dröm om starka föräldragäng i kommunerna. –Vi vet att många föräldrar har ont om tid, säger hon. En stor utmaning är att göra ett upplägg som ger energi, där man känner att man får bra stöd av oss och av varandra. Att få träffas på hemmaplan i mindre grupp är en viktig del i detta arbete. –Att i gruppen ha ”ett eget” chatforum” är något vi kan pröva, fortsätter Agneta. Tänk dig en grupp föräldrar på en skola som Svårt mötas mellan träffar Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda med upplägget. En sak visade sig svår att förverkliga, det att föräldrarna skulle finna former för att stötta varandra emellan och efter sista stöttar och peppar varandra inför samtal med elevhälsoteamet, eller hjälper skolan att få mer resurser. Mycket kan hända om vi engagerar oss tillsammans. Föräldrar kan göra mycket Agneta är övertygad om att vi föräldrar kan göra mycket för att hjälpa våra barn till en bra skolsituation. Men vi måste orka och tro på att vi kan! Kanske kan de här träffarna ge föräldrar ork och energi att få till en bra dialog med skolan och en bra undervisningssituation för sina barn. intresserad? Är du intresserad att delta eller få mer information? Mejla Agneta Wollert Stalder, ordförande i FDB Stockholm. [email protected] 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 Fax: 08-612 33 77 [email protected] www.fdb.nu Foto: privat Föräldrautbildningar fortsätter i vår